7 japanska discipliner för god hälsa du kommer älska

17 maj, 2019
Chansen är hög att du redan följer några av dessa japanska discipliner utan att ens veta om det, och de är väldigt fördelaktiga för din livskvalitet.

Japan ligger för tillfället i topp när det kommer till hälsa och förväntad livslängd, och därför håller du nog med om att vi skulle må bra av att anamma vissa japanska discipliner för god hälsa.

Utöver en balanserad kost är den japanska metoden för hälsa baserad på förebyggande, behovet att främja en hälsosam livsstil och finansiering av regelbundna hälsoundersökningar på jobbet för att förebygga utvecklingen av kroniska sjukdomar och upptäcka cancer i sina tidigaste skeden.

Å andra sidan får vi inte glömma Japans rötter i filosofi, religion och den nära kopplingen till naturen, kulturen, ordningen, skönheten och disciplinen. Allt detta väcker en nyfikenhet om det japanska folket, trots att landet för många av oss ligger långt borta.

Idag vill vi tala med dig om dessa japanska discipliner för att garantera inre balans och välmående, vilket främjar bättre hälsa utan att för den delen läka sjukdomar.

1. Shiatsu, eller tryckpunkter

Tryckpunkter mot smärta

Shiatsu, eller akupressur, är inte okänt i västvärlden. Det är den alternativa medicin som använder händerna, fingrarna, armbågarna och till och med fötterna för att applicera variabelt tryck på strategiska punkter av kroppen.

Vi har tidigare refererat till denna teknik och dess fördelar för att till exempel lindra vissa smärtor såväl som spänningar i områden som nacken och ryggen.

Upptäck: Behandla huvudvärk och stress med akupressur

2. Taiso för lederna

Du har säkert stött på det i någon film, dokumentär eller till och med i det verkliga livet i en park. Det tar formen av en ensam person eller grupp som använder varsamma stretchövningar för att uppnå harmoni. Taiso är en typ av gymnastik med traditioner med anor över 800 år tillbaka i tiden, vars syfte är att bevara människors ledhälsa.

Det involverar att göra försiktiga övningar som skapar en tillräcklig rörelsevidd för att främja ledflexibilitet. Det är en väldigt avslappnande och terapeutisk övning som nu utövas i många västerländska länder.

3. Chanoyu – teceremonier

Teceremoni

Te och god hälsa går hand i hand för japanerna såväl som för oss. Det är dock värt att nämna att tedrickande för dem är något mer intimt, spirituellt och fantastiskt än det kan verka. Egentligen är teceremonin chanoyu en väg, ett sätt att ära gäster, naturen och sinnet, där man kan finna inre frid.

Det finns därför fyra mål med denna ceremoni:

  • Nå harmoni med sig själv och naturen.
  • Främja respekt mot andra.
  • Främja renhet i sinnet.
  • Nå mental frid och fridfullhet.

Läs även: 7 vackra japanska ord för att främja personlig tillväxt

4. En kost för god hälsa och långlevnad

Det faktum att japanerna äter bättre än många av oss är något alla känner till. Västerländska människor älskar oftast friterad mat, mättade fetter, vitt mjöl, frusen mat, bearbetad mat och industriella sötsaker. Tänk om vi skulle integrera några japanska discipliner för god hälsa i vårt sätt att äta?

  • Mindre mängder på tallriken.
  • Högre konsumtion av fisk, ris, grönsaker, frukter, alger, soja och te.
  • Vikten av färsk mat och att skjuta industrialiserad mat åt sidan.
  • Bruk av fisk- och grönsaksbuljonger som bas för alla typer av rätter.

5. Zen – japanska discipliner för att förstå verkligheten

Munk utövar zen

Zenbuddhismen uppstod i Indien innan den färdades till Kina och runt 1200-talet anlände till Japan.

Denna term täcker i själva verket flera koncept och idéer:

  • Meditation
  • Övervägande
  • Att tysta sinnet
  • Mental koncentration

Zen är ryggraden för olika områden av det dagliga livet i den japanska världen. Vi kan se det i deras dekoration, arkitektur, trädgårdar och till och med sättet de slappnar av samt i deras attityd. Det skulle göra oss mycket gott att till exempel utöva “zen” en halvtimme om dagen.

För att göra det behöver du bara sätta dig på en kudde med benen korsade och ryggen rak, andas djupt och sedan slappna av och meditera.

6. Reiki – en kompletterande terapi

Man kan tror på det eller inte. Man kan prova det eller helt enkelt se det som något intressant, som är en del av en uråldrig form av läkning där spiritualitet kombineras med energiarbete. Reiki läker med hjälp av händerna (utan att beröra) genom att kanalisera energi.

Det sägs att det var den japanska munken Mikao Utsui som tog denna terapi till sitt folk efter att ha spenderat 21 dagar med att meditera på berget Kurama år 1922.

Det är dock värt att komma ihåg att läkning med händerna är en tradition med tusentals år bakom sig. Dess ankomst i Japan är en senare händelse. Utan tvivel har det en viss relevans för det dagliga livet för många japaner.

7. Taiko – energi och vitalitet genom ljud

Kvinnor slår på två taiko

Taiko är en stor trumma. Att veta hur man spelar på den, hur man bibehåller rytmen, hur man får till varje tonfall, varje taktstreck och varje rörelse i sällskap av en grupp reflekterar resultatet av stor fysisk, mental och spirituell disciplin.

Det är ett väldigt renande utövande vars ursprung hittas i mångsidiga jordbruksritualer. Dessa ville markera och liva upp arbetsrytmen. Taiko användes även i krigstider och för att varna om stormar, bränder och andra händelser. För tillfället har taiko spridit sig till många länder. Det är väldigt storslaget, och att utöva det kräver som sagt stor koncentration och kroppsdynamik.

Vilka av dessa japanska discipliner ser du fram emot att börja utöva?

  • Powell, K. A. (2012). Composing Sound Identity in Taiko Drumming. Anthropology and Education Quarterly. https://doi.org/10.1111/j.1548-1492.2011.01159.x
  • Bowden, D., Goddard, L., & Gruzelier, J. (2010). A randomised controlled single-blind trial of the effects of Reiki and positive imagery on well-being and salivary cortisol. Brain Research Bulletin. https://doi.org/10.1016/j.brainresbull.2009.10.002
  • Strick, M., van Noorden, T. H. J., Ritskes, R. R., de Ruiter, J. R., & Dijksterhuis, A. (2012). Zen meditation and access to information in the unconscious. Consciousness and Cognition. https://doi.org/10.1016/j.concog.2012.02.010