Vad du behöver veta om ibuprofen

Ibuprofen används ofta som en bra smärstillare, men den bör alltid användas med försiktighet. Lär dig mer om ibuprofen i den här artikeln.

Granskad och godkänd av läkare José Gerardo Rosciano Paganelli.

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 04 januari, 2023

Ibuprofen tillhör en grupp antiinflammatoriska läkemedel som inte är steroider. Det är ett av de främsta alternativen vid smärta, inflammation och feber.

En stor andel av befolkningen drabbas regelbundet av huvudvärk medan ett stort antal lider av smärta i ländryggen. Vidare finns det andra som uthärdar smärtor från cancer, hjärtsjukdom och andra sjukdomar.

Den huvudsakliga behandlingen för smärtan i dessa fall består av ibuprofen.

Vad är ibuprofen?

Ibuprofen kommer i pillerform, kapselform eller i flytande form. I samtliga fall är det ett antiinflammatoriskt, smärtlindrande och febernedsättande läkemedel. De febernedsättande effekterna börjar efter en timme och kan vara i 2-4 timmar. De antiinflammatoriska effekterna kräver dock en veckas behandling.

De huvudsakliga användningarna för ibuprofen är som följer:

1. Behandlingar för situationer som inkluderar smärta eller inflammation, såsom huvudvärk, migrän, öronvärk, mensvärk, halsont och smärta i musklerna.
2. Symptom på feber.
3. Sjukdomar såsom juvenil ledgångsreumatism, artrit och artros (en ledsjukdom).
4. Behandlingar för sår i mjuka vävnader, såsom sträckta muskler och stukningar.

Hur ibuprofen fungerar

Ibuprofen verkar genom att störa syntesen av prostaglandiner. Denna störning uppstår på grund av den konkurrerande och reversibla enzymcyklo-oxygenasen, som omvandlar arakidonsyra till prostaglandiner.

Strukturellt sett kommer ibuprofen från propionsyra. Det är en racemisk förening (två beståndsdelar som är spegelbilder av varandra).

Farmakokinetik: Vad händer med ibuprofen i kroppen?

Ibuprofen är ett läkemedel som inte är vattenlösligt. Det används dock i form av arginat och lysin för att förbättra lösligheten och den farmakokinetiska profilen. Som ett resultat är de viktigaste egenskaperna följande:

• Absorption: oralt och parenteralt är de vanligaste metoderna. Oral administrering är snabb och effektiv.
• Distribution: ibuprofen länkas effektivt med plasmatiska proteiner (90-99%). Det är kapabelt att sprida sig genom vävnaderna.
• Ämnesomsättning: majoriteten av metabolismen sker i levern. Det utförs med hjälp av hydroxylering och karboxylering, vilket genererar diverse inaktiva metaboliter.
• Utsöndring: urin driver ut ibuprofen (90%) och avföringen driver ut en liten del. Det sker inom 24 timmar.

Dosering

Doseringsstegen beror på varje patients farmaceutiska form. Läkare rekommenderar att schemat bör vara väldigt specifikt. Generellt gäller följande:

• För vuxna bör administreringen vara mellan 400 och 600 mg var sjätte till åttonde timme, och inte överskrida 2,400 mg om dagen.
• Hos barn från tre månader till elva år bör den dagliga mängden ligga på 20-30 mg uppdelat på 3-4 doser.
• Det betyder att det inte finns någon utvärdering av säkerhet eller effektivitet för barn under tre månader.

Läkare rekommenderar orala piller endast för vuxna och att de aldrig bör överskrida 600 mg var sjätte till åttonde timme. När det är möjligt ska du inte missa att ta dosen.

Kom bara ihåg att använda det med försiktighet, eftersom missbruk kan leda till njurproblem.

Kontraindikationer och försiktighetsåtgärder med ibuprofen

De här är försiktighetsåtgärderna du bör tänka på med ibuprofen:

• Hyperkänslighet mot det: Det finns fall där ibuprofen reagerat negativt med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel vid fall av allergier mot aspirin. Dessa reaktioner är framförallt vanliga hos astmatiska patienter.
• Magsår, intestinal inflammatorisk sjukdom eller andra processer som ökar risken för gastrointestinala blödningar: På grund av störningen av syntesen av prostaglandiner kan ibuprofen öka risken för blödningar och perforeringar i matsmältningssystemet. Det är därför läkare rekommenderar att man tar ibuprofen och andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel tillsammans med mat, för att minska den gastriska smärta.
• Ändringar i koaguleringen: Ibuprofen har vissa antikoagulerande effekter som kan öka varaktigheten hos blödningar.
• Svag njurfunktion: Din urin kommer ta bort det, men det kan ansamlas och bli giftigt. Det kan även minska blodflödet till levern.
• Okontrollerad hypertoni och hjärttillstånd.
• Graviditet: Kvinnor bör inte ta det under graviditetens sista trimester. De bör även undvika utdraget bruk under den första trimestern.

Interaktioner

Det finns många mediciner som kan förändra beteendet hos ibuprofen och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel i kroppen. På grund av det kan dessa minska effektiviteten eller till och med ha negativa effekter.

Bland dessa hittar vi:

• Icke-steroida antiinflammatoriska medel: ibuprofen kan minska de antikoagulerande effekterna hos aspirin när man tar dem tillsammans.
• Alkohol: det finns en potentiellt giftig effekt när båda metaboliserar i levern.

• Antihypertensiva: det finns en möjlig minskning av effekten från antihypertensiva läkemedel. För patienter med försämrad leverfunktion kan det leda till försämring (uttorkade eller äldre patienter).
• Orala antikoagulanter, heparin: det finns en risk för en möjlig ökning av de antikoagulerande effekterna med risk för blödning. Därför rekommenderar läkare periodiska tester av koaguleringsindikatorerna.
• Läkemedel för diabetes: vidare finns det en möjlig ökning av de hypoglykemiska effekterna, vilket minskar utsöndringen från njurarna.
• Acetaminofen: avslutningsvis kan det samtidiga och utdragna bruket av Acetaminofen och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel utgöra en risk för negativa effekter på njurarna.

Negativa reaktioner av ibuprofen

De negativa effekterna kommer huvudsakligen från verkningen av det icke-steroida antiinflammatoriska läkemedlet, störningen av cyklooxigenas samt COX-1. Generellt dyker de ofta upp i doser över 3,2 mg per dag.

1. Gastrointestinala effekter: möjlig uppkomst av dyspepsi, diarré, illamående, buksmärta, gastrointestinala blödningar.
2. Dermatologiska effekter: det kan uppstå hyperkänslighet som visar sig i hudutslag eller erytem. Dessa inträffar dock vanligtvis för patienter med en historia av hyperkänslighet för aspirin och andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel.
3. Centrala nervsystemet: huvudvärk, yrsel, sömnighet och cirkulationsproblem.
4. Hermatologiskt: kan förlänga blödningar.
5. Kardiovaskulärt: hypertoni och hjärtproblem.
6. Njurarna: ökning av urinsyra och njurkris.