Upptäck det intressanta förhållandet mellan buddhism och medveten närvaro

Medveten närvaro (mindfulness) är en relativt ny teknik som har sitt ursprung i buddhismen och är nära förbunden med zen- och vipassanameditation. I denna artikel får du lära dig mer om förhållandet mellan buddhism och medveten närvaro.

Hur hör buddhism och medveten närvaro (mindfulness) samman med varandra? Medveten närvaro anses vara en förhållandevis ny praktik. Men i själva verket är det en teknik som har sina rötter i buddhismen, en filosofisk lära som går tillbaka till 2 500 år före Kristi födelse och omfattar olika seder och traditioner. Mer specifikt kan man säga att medveten närvaro är nära förbunden med zen- och vipassanameditation. Dessa övningar återspeglar den buddhistiska filosofin om att vara närvarande här och nu.

Med detta i åtanke ska vi ta en titt på hur buddhistisk filosofi finns inlemmad i lärorna och principerna som ligger till grund för medveten närvaro. Läs vidare för att lära dig mer!

Populariseringen av mindfulness  i västvärlden

Molekylärbiologen Jon Kabat-Zinn, som länge själv praktiserat yoga och zenmeditation, beslöt sig år 1979 för att undersöka eventuella kliniska fördelar med mindfulness och stresslindring inom de discipliner han studerade.

I detta syfte utarbetade han ett åttaveckorsprogram som bygger på kontemplativa övningar och är frikopplat från religiösa och kulturella övertygelser. Han kallade programmet “mindfulness-baserad stressreduktion”.

Kursen ägde rum i källaren på University of Massachusetts, där Kabat-Zinn tog emot patienter som inte hade upplevt någon lindring från andra konventionella behandlingsmetoder. Resultatet pekade på att man med detta program kunde reducera många symtom förknippade med en rad olika tillstånd, varibland ångest, ätstörningar, beroenden, kronisk depression och även psoriasis.

Detta program som Kabat-Zinn startade ledde till skapandet av stressreduktionskliniken vid University of Massachusetts Medical Center. På så sätt kom mindfulness att populariseras som terapeutisk metod.

Idag räknas medveten närvaro som en formell meditationsteknik och den anses representera en fullt medveten uppfattning av världen, av livet och av den egna personen. På grund av dess dokumenterade hälsofördelar erbjuder man den som huvudelement i många av tredje generationens psykoterapiformer.

Förhållandet mellan buddhism och medveten närvaro

Kabat-Zinn och andra experter lyfter fram att medveten närvaro utgör kärnan i buddhistisk meditation eftersom den är förbunden med vipassana– och zenmeditation, vilka båda är övningar som fokuserar på begreppet här och nu.

Detta tillvägagångssätt är en meditationsteknik och ett medvetandetillstånd som leder till medveten närvaro med avseende på oss själva och vår omgivning. Så för att få en bättre förståelse för kopplingen mellan buddhism och medveten närvaro, låt oss titta närmare på vad de båda har gemensamt.

Medveten närvaro och vipassanameditation

Även om det finns andra buddhistiska traditioner, såsom vajrayana– och mahayanameditation, så anses mindfulness vara en variant av theravadabuddhismen. Den spreds av Siddhartha Gautama Buddha i sydöstra och södra Asien.

Framträdande bland theravadabuddhismens meditationstekniker är vipassana, vilket betyder “att observera tingen som de är, inte som de framstår för oss”.

Vipassanameditation kan beskrivas på följande sätt:

• För det första förpliktar sig personen i fråga att inte stjäla, att inte dräpa, att uppvisa passande sexuellt beteende, att inte ljuga, att inte förtära giftiga ämnen och att inte störa andras frid. Med andra ord försöker man först att uppnå tillräcklig sinnesro för att fortsätta med meditationsövningen.
• För det andra lär man sig att kontrollera sinnet genom att lugnt styra tankarna mot en sak – exempelvis andningen.
• För det tredje bygger man en integrerad vision av den egna naturen. Detta anses vara kulmen av den buddhistiska läran, som utgår från självrening genom observation.

Medveten närvaro och zenmeditation

Likaså är förhållandet mellan buddhism och medveten närvaro tydligt i zenmeditationens olika tekniker. Exempel på dessa är bland annat det att fokusera på andningen och olika kroppsställningar (när man går, ligger eller sitter).

Vidare hänvisar Kabat-Zinn också till zenmeditation för att poängtera att de centrala delarna i medveten närvaro är:

• Att alltid vara tålmodig, vilket förutsätter att man respekterar händelsernas naturliga gång och att man är öppen för alla ögonblick, eftersom allting uppdagas när tiden är inne.
• Att göra sig av med vanan att analysera och värdera sina erfarenheter som goda eller dåliga.
• Likaså att frigöra sig från förväntningar man har beroende på tidigare erfarenheter. Det betyder först och främst att man antar det som utövarna brukar kalla “en nybörjarattityd”.
• Att ha självtillit och att lära sig lyssna till sig själv och sin egen inre visdom.
• Att ge upp ansträngningarna att försöka uppnå bestämda resultat, eftersom praktiserandet av mindfulness i sig självt kommer att ge resultat.
• Slutligen att acceptera sig själv och att se tingen som de är i nuet. Detta innebär inte att man intar en likgiltig eller passiv inställning till det man ser. Istället handlar det om att vara villig att se saker och ting som de är, utan förvrängningar.

Några avslutande tankar

Förhållandet mellan buddhism och medveten närvaro är tydligt i övningar som främjar mindfulness i situationen som råder här och nu. Sålunda kan båda hjälpa oss uppnå en starkare känsla av förbindelse och medvetenhet med avseende på oss själva och världen omkring oss.