Menorragi: symptom, orsaker och behandling

Menorragi är oftast inte orsakat av något allvarligt, men om det händer bör man ändå besöka en specialist för att säkerställa hur allvarligt tillståndet är.

Blödning under menstruationen kan variera mycket. Inte alla kvinnor blöder med samma intensitet eller lika länge. Därför är det svårt att veta om det är för mycket – till exempel då man har menorragi – eller om det är för lite.

Mängden flöde skulle såklart kunna mätas men hur skulle man göra det praktiskt sätt under menstruationen? Det första steget är därför att observera sig själv.

Det är viktigt att iaktta förändringar eftersom det kan finnas en bakomliggande orsak till dem.

Men vad kan man anse vara menorragi? När börjar vi betrakta menstruationsflödet som ett sjukdomstillstånd? Läs vidare för att få svar på frågor som kan orsaka en hel del oro.

Symptom för menorragi

Vi nämnde tidigare riklig mens. Ett tecken på att det kan handla om menorragi är om du måste byta binda eller tampong ofta, till exempel en gång i timmen.

Om detta även sker under natten lär du märka det.

Om du lider av menorragi brukar menstruationen också pågå i mer än sju dagar.

• Mens kan ofta hålla på i en vecka men om det blir längre än så kan man bli orolig. Speciellt om mängden flöde är konstant under alla dagar.
• En menstruation som denna orsakar utmattning och andningssvårigheter. Det är inte ovanligt att man finner att kvinnor med detta tillstånd även lider av anemi eller liknande.

Orsaker till menorragi

Bakomliggande orsakerna till menorragi kan variera. Diagnosen kan därför vara svår att säkerställa, behandlingen lika så.

Följande faktorer kan ändå vara viktiga:

• Hormonobalans: Östrogen och progesteron samarbetar för att upprätthålla livmoderns inre vägg. Om det däremot uppstår en obalans mellan dem kan livmoderslemhinnan bli för bred och generera riklig blödning.
• Äggstockarnas dysfunktion: Det kan låta konstigt, men det är möjligt att man inte har ägglossning men ändå har mens. Under dessa omständigheter blöder man och man kan ha menorragi.
• Polyper: De är små godartade vävnadstillväxter som endera absorberar blod eller producerar det.

Många kvinnor som lider av detta problem har olika stadium av menorragi och andra lider konstant med samma symptom.

Förutom ett rikligt flöde kan menstruationen vara extremt smärtsam och kvinnorna kan känna sig uppsvullna.

• Myom: Leiomyom i uterus kallas myom. Det är en godartad cellförändring som precis som polyperna kan orsaka en stor mängd menstruationsblödning.
• Adenomyos: Tillståndet innebär en onormal endometrisk vävnads tillväxt i livmodern. Detta kan intensifiera menstruationssmärtan kraftigt.
• Komplikationer med spiral: Även om det är en väldigt vanlig metod för prevention har vissa kvinnor problem med det.
• Cancer: Detta är den mest fruktade möjligheten men den minst vanliga. Det kan vara cancer i livmodern, äggstockarna eller livmoderhalsen. Bara för att detta kan vara en möjlig orsak bakom menorragi lönar det sig absolut att besöka en läkare vid rikligt och långvarigt menstruationsflöde.

Behandling

Tros att behandling såklart beror på orsaken, har vi listat de vanligaste behandlingarna:

• Antiinflammatoriska mediciner: De flesta kvinnor finner lindring i denna enkla lösning. De mest effektiva är de som är gjorda med mefenamsyra, naproxen eller ibuprofen.
• Placering av spiral: Denna manick utlöser hormoner som är väldigt fördelaktiga för dem som lider av detta tillstånd.
• P-piller: Som vi redan nämnde finns det kvinnor som har problem med spiralen. De kan testa preventivpiller istället för att reglera reproduktionssystemets aktivitet.
• Tranexamsyra: Detta fungerar genom att det koagulerar blodet så att flödet minskar och obehaget minskar.
• Operation: Detta rekommenderas vid fall av polyper, adhesion och elakartade tumörer. Så länge som det är möjligt är operation det snabbaste sättet att bli av med dem.

Som du ser är menorragi oftast inte orsakat av någonting farligt trots mångas fruktan.

Det är alltid bäst att besöka en läkare, identifiera orsaken till problemet och behandla den ändamålsenligt. Kom också ihåg att besöka gynekologen regelbundet även om du mår bra.