Kokande groda-syndrom och subtil felbehandling
Kokande groda-syndrom refererar till den känslomässiga trötthet från när du finner dig låst i en situation som du tror inte går att fly från, och därför fortsätter att tolerera den tills du bränner dig. Man kan säga att du långsamt stänger in dig själv i en ond cirkel som bryter ner dig mentalt och känslomässigt, tills du är helt utmattad.
Olivier Clerc, fransk författare och filosof, var den som använde enkelt språk för att skapa den otroligt passande och illustrerande historien om “kokande groda-syndromet”.
Låt oss ta en närmare titt på vad den säger och hur vi kan använda oss av dess lärdomar.
Kokande groda-syndrom: Grodan som slösade bort sin energi
Berättelsen baseras på faktumet att “om hastigheten som vatten värms upp är mindre än 0,2 grader C per minut, sitter en groda kvar och dör sedan när det blir för varmt. Vid högre hastighet hoppar grodan ur och flyr.”
Så precis som Olivier Clerc förklarar anpassar grodan sin kroppstemperatur gradvis om man lägger den i en kastrull med vatten och värmer upp det långsamt. När vattnet börjar koka kan grodan inte längre justera sin temperatur och försöker hoppa ur.
Dessvärre kan grodan inte längre fly vid det laget eftersom den använt all sin energi på att justera sin temperatur, och han har inte längre styrkan att fly. Som en konsekvens kokas grodan till döds och kan inte hoppa ut och rädda sig själv.
Det ger upphov till frågan: vad var det som dödade grodan? Var det kokande vatten eller hans oförmåga att på rätt sätt besluta när han skulle hoppa ut? Om du hade sänkt ner grodan i 50-gradigt vatten hade han omedelbart hoppat ut för att rädda sig själv. Men när han tolererade en gradvis ökning av temperaturen insåg han aldrig att han kunde, och borde, hoppa ut.
Det tysta nedbrytande som leder oss till att låtsas må bra
När känslomässig nedbrytning sker långsamt går den obemärkt förbi. Detta rättfärdigar vår brist på reaktion, varför vi inte motsätter oss och i slutänden drunknar i giftig luft som långsamt förgiftar oss alla. När en förändring sker tillräckligt långsamt undflyr den vår medvetenhet. Den orsakar därför inte någon reaktion eller motsättning.
Ur denna synvinkel finns det vissa typer av romantiska förhållanden, jobb, familjesituationer, vänner och till och med sociala situationer där det inte är ovanligt att se offer med kokande groda-syndrom. När beroende, stolthet, själviskhet eller krav börjar visa sig lite i taget är det svårt att inse just hur skadligt det är att befinna sig där man är.
Då kanske du till och med mår bra över att din partner behöver dig, att din chef litar på dig tillräckligt för att ge dig vissa uppgifter eller att en vän konstant behöver din uppmärksamhet. Men med tiden kan dessa krav långsamt minska din reaktion och svarstid. De förbrukar all din energi och förmåga att se att det egentligen inte är ett hälsosamt förhållande.
Stegvis nedbrytning
Denna tysta process av att anpassa dig till obehag bryter ner dig, samtidigt som den långsamt och väldigt subtilt tar kontroll över ditt liv. Det hindrar dig från att upptäcka något och förbereda dig på att svara på ett sätt som passar dina behov.
Det är därför absolut nödvändigt att du gör en medveten ansträngning att hålla ögonen öppna och veta vad du vill. Det är det enda sättet att ta kontroll över vad som bryter ner dina sinnen. Det enda sättet att växa är att känna sig lite obekväm.
För det är ofta så att de omkring dig inte gillar när du beslutar att följa och värdera dina egna rättigheter. De är redan vana vid att du anpassar dig efter dem, och för dem är denna attitydförändring obekväm.
Kom ihåg att du genom att säga “nog!” ibland kan hjälpa till att garantera ditt välmående och skydda din egen egenkärlek, värdighet och intressen.
Så kom alltid ihåg detta kokande groda-syndrom och fall inte ner i en djup brunn av smärta, som kan förebyggas om den märks i tid.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Clerc, O. (2007). La rana que no sabía que estaba hervida… y otras lecciones de vida. Madrid: Maeva
- Savater, F. (1995). Ética Como Amor Propio. Libro de Mano.
- Smith, A., & Rodríguez Braun, C. (2004). La teoría de los sentimientos morales. El libro de bolsillo.
