Internationella kvinnodagen: Jämställdhetsgenerationen
Internationella kvinnodagen har sina rötter i en kamp som kvinnor och feministiska rörelser har bedrivit i många årtionden. Faktum är att år 2020 firar Pekingplattformen 25 år.
Denna konferens var den fjärde världskonferensen för kvinnor, och den ägde rum 1995. Efter mötet och diskussionerna utropades en förklaring som markerade ett viktigt ögonblick i historien gällande kvinnornas rättigheter. Konferensen hade fler än 15 000 deltagare och över 30 000 inofficiella.
Planen som Peking satte upp skapade ett specifikt område inom FN för att hantera kvinnofrågor. Senare, år 2010, skapade de UN Women, vilket uppfyllde målet de satte upp vid denna konferens.
I år, 2020, valde de följande motto för Internationella kvinnodagen: “Jag är från jämställdhetsgenerationen: för kvinnors rättigheter.” Målet är att betona att historien representerar en generationsförändring, där jämlikhet och tillgång till rättigheter bör vara mer logiska.
Vi har dock fortfarande en lång väg kvar. Framsteg är viktigt och har gjorts, men det finns fortfarande problem rörande specifika hälsoproblem. Det finns fortfarande förbättringar att göra gällande kvinnors rättigheter inom hälsa.
Globala verktyg för jämställdhet
Både FN och andra internationella organisationer har inrättat mekanismer, studier och arbetsgrupper samt möten för att förbättra kvinnors tillgänglighet till sina rättigheter. Internationella kvinnodagen påminner oss om detta:
- Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor. Även känd som Kvinnokonventionen och CEDAW. Denna blev antagen 1979 och trädde i kraft 1981. Det är en handlingsplan som beskriver kvinnors grundläggande rättigheter, inklusive hälsorättigheter.
- Human Rights Council. År 2010 skapades en arbetsgrupp för att studera diskriminering av kvinnor i ländernas lagar runt om i världen. Denna grupp rapporterar till FN:s råd för mänskliga rättigheter. De analyserar också om lagstiftaren följer dessa lagar rörande jämställdhet.
- Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor. Inom hälsoområdet är diskriminering vanligt förekommande. I själva verket förekommer det både gentemot patienter och vårdpersonal. De åtgärder som olika länder vidtar för att bekämpa denna diskriminering måste lämnas in som en rapport vart fjärde år till en expertkommitté. Dessa experter har befogenhet att utreda diskriminering.
Fortsätt läsa: Saker som starka kvinnor har gemensamt
Kvinnors rätt till hälsa
Trots existensen av Internationella kvinnodagen var det inte tillräckligt för att belysa de problem som kvinnor upplever när det gäller deras hälsa. Av denna anledning har den Internationella dagen för kvinnors hälsa införts den 28 maj. Latinamerika var den region som föreslog denna speciella dag.
Vi vet att män och kvinnor i många kulturer inte går igenom samma hälso- och sjukdomsprocesser. Dessutom skiljer sig tillgängligheten till hälso- och sjukvårdssystem, liksom vården. Faktum är att även möjligheten att ta en universitetsexamen inom hälsovetenskap skiljer sig.
Varje medlem inom hälsovården, var som helst i världen, måste få rätt utbildning för att garantera kvinnors hälso- och sjukvård. Liknande bör hälso- och sjukvårdssystemen ge samma prioritet till manliga som kvinnliga arbetstagare. Detta gäller också särskilt för ledande befattningar som domineras av män.
Sexuell och reproduktiv hälsa på Internationella kvinnodagen
En viktig aspekt rörande kvinnors hälsa är den sexuella och reproduktiva aspekten. Många av ojämlikhetsaspekterna och tillgänglighetsproblemen rör preventivmedel. De rör också förlossningsvård och gynekologiska undersökningar, som för exempelvis livmodercancer.
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexuell och reproduktiv hälsa som ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande i allt som rör reproduktionssystemet, dess funktioner och dess processer. Detta innebär också rättigheterna till ett sexuellt liv som är tillfredsställande och fritt.
Internationella kvinnodagen och dess förespråkande av jämställdhet avvisar inte på något sätt sexuell och reproduktiv hälsa. Kvinnor måste ha tillgång till preventivmedel närhelst de behöver. Till det tillkommer att vårdpersonalen inte bör döma deras val.
Detta inkluderar också humaniserad vård vid graviditet och förlossning med respekt för kvinnors rättigheter. Idag finns det fortfarande kvinnor som är utsatta för psykologiska övergrepp under graviditeten från läkare eller barnmorskor som tar hand om dem. Vårdsystemet ska säkerställa en varm och stödjande miljö under hela processen.
Ta reda på mer: Kvinnor behöver ett år för att återhämta sig efter förlossningen
Möjligheten att lyfta fram jämställdhet på Internationella kvinnodagen
Internationella kvinnodagen innebär en möjlighet att främja lika rättigheter. Vi är dock fortfarande på vägen mot verklig jämställdhet.
Inom sjukvården måste både lagar och vårdpersonal föregå med gott exempel. Varje kvinna förtjänar att få bästa möjliga hälso- och sjukvård, oavsett var hon bor och oavsett hennes tillstånd. Det finns inget utrymme att tillåta diskriminering av något slag.
Slutligen, om du är offer för dålig vård, ojämlikhet inom hälsa eller kränkning av dina rättigheter som patient, ska du inte tveka att rapportera det. Många länder har redan intresseorganisationer och instanser som endast jobbar med att hantera jämställdhetsfrågor.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Valls-Llobet, Carme. Mujeres, salud y poder. Ediciones Cátedra, 2013.
- Cook, Rebecca J., Bernard M. Dickens, and Mahmoud F. Fathalla. Salud reproductiva y derechos humanos: integración de la medicina, la ética y el derecho. Profamilia, 2003.
- Peláez Mendoza, Jorge. “Salud sexual y reproductiva de adolescentes y jóvenes: una mirada desde la óptica de los derechos humanos.” Revista cubana de obstetricia y ginecología 34.2 (2008): 0-0.
- Franco-Giraldo, Álvaro, and Carlos Álvarez-Dardet. “Derechos humanos, una oportunidad para las políticas públicas en salud.” Gaceta Sanitaria 22.3 (2008): 280-286.
- Galdos Silva, Susana. “La conferencia de El Cairo y la afirmación de los derechos sexuales y reproductivos, como base para la salud sexual y reproductiva.” Revista peruana de medicina experimental y salud pública 30 (2013): 455-460.
- López, A., and L. Abracinskas. “El debate social y político sobre la ley de defensa del derecho a la salud sexual y reproductiva.” Cuadernos del UNFPA, serie Divulgación (2009).
