Upptäckt: läkemedel som lindrar bieffekter av kemoterapi

Cancer är en skrämmande verklighet för många, men de goda nyheterna är att vetenskapen hjälper oss att komma närmre bättre behandlingar av sjukdomen. Lär dig om ett nytt läkemedel som till och med kan hjälpa till att behandla bieffekterna av kemoterapi i den här artikeln.

Även om de säger att vi kommer återhämta oss är vi alla fortfarande rädda för cancer. De som har haft det säger faktiskt att det värsta med det inte är själva behandlingen, utan bieffekterna. Därför har forskarvärlden sökt efter lösningar för att minska bieffekterna av kemoterapi.

Det är inte lätt, speciellt inte när det kommer till lungcancer. Men väldigt viktiga framsteg har gjorts, t.ex. utvecklingarna som vi ska prata om idag.

Först och främst vill vi dock påminna dig om konsekvenserna av kemoterapi. Utöver håravfall, vilket är en välkänd bieffekt, kan du även uppleva:

• Generell sjukdomskänsla
• Illamående
• Kräkningar
• Akuta smärtor
• Skada på andra organ

Kemoterapi är så stark att den kan skada organ som tidigare var friska. Du måste även komma ihåg att en strid mellan celler sker i din kropp. De onda cellerna måste döda de goda för att överleva, och de koncentrerar all sin kraft på att göra det. Så för att döda inkräktarna tvingas vi sätta frisk vävnad i riskzonen.

Immunterapi: nyckeln till att minska bieffekterna av kemoterapi för lungcancerpatienter

Eftersom kemoterapi utlöser en strid mellan goda och onda celler tyckte forskare att det bästa sättet att förebygga bieffekter var att stärka de goda cellerna snarare än att försöka döda de dåliga. Detta kallas för immunterapi. Men trots framgångarna i detta område hade man ännu inte uppnått önskat resultat för lungcancerpatienter.

Så snart problemet upptäcktes studerade forskare hur lungtumörerna betedde sig för att växa tillbaka efter behandlingen. I slutänden fann utredare att lungtumörer utvecklade barriärer som hindrade läkemedlet från att komma i kontakt med målet, medan immunförsvaret i andra fall utvecklade någon form av tolerans mot det.

Så nästa fråga var tydlig: “Hur får vi läkemedlet att undvika dessa hinder?” En grupp onkologer vid Hospital 12 de Octubre i Madrid, Spanien, lyckades ta fram en plan för detta. Cancerbehandlingar riktar inte längre in sig på immunförsvaret i allmänhet, utan ett mer specifikt protein vid namn PD1.

Dr. Gil Bazo – specialist inom medicinsk onkologi – förklarar att när detta protein stöter på ett annat protein, PD-L1, och de går samman med varandra identifierar tumören dem inte som en fiende, och lämnar dem ifred. Och det är så läkemedlet Pembrolizumab, som gett mycket hopp, blev till.

Men det kan inte användas i alla fall. Effektiviteten beror på närvaron av PD-L1. För att proteinfusionen ska äga rum måste närvaron vara mer än 51% när det kombineras med det andra proteinet.

Läkemedlet kan kontrollera lungcancer

I andra artiklar gick vi igenom behandlingar som förlänger den väntade livslängden, även om de inte helt och hållet kan förgöra tumören. Livet för dessa människor kommer uppenbarligen inte vara asymptomatiska, men de kommer leva.

Det är även oundvikligt att tänka på tillstånd såsom syfilis, tuberkulos och astma, som alla en gång i tiden var obotliga, dödliga sjukdomar. Deras status idag är dock annorlunda. Dessa och liknande tillstånd har försvunnit eller fortsatt vara en del av de drabbades liv, men hindrar dem inte från att leva fullt ut.

Fler fördelar

Utöver att lindra bieffekterna av kemoterapi är detta dessutom det första steget mot att kontrollera en av de dödligaste tumörerna. Lungcancer är mycket aggressiv, och dess uppkomst är dessutom vanligtvis kopplad till en väldigt specifik livsvana som många har problem att sluta med.

Det gör det till en av de svåraste typerna av cancer att behandla, och därför en av de mest dödliga. Europakommissionens godkännande av Pembrolizumab sätter oss på startlinjen för en spännande resa. En tävling där vi äntligen har chansen att vinna.

Att leva utan att ge upp ens värdighet är alltid en seger.

Medvetna om detta fortsätter onkologerna att fokusera sina ansträngningar på att ta nästa steg. De vet bättre än någon annan att det sista ordet aldrig är sagt när det kommer till medicin och vetenskap. Vi har faktiskt nått denna punkt idag eftersom forskare inte gett upp och för att de inte har accepterat vad som etablerats som obotligt.

Givetvis förkroppsligar de den revolutionära andan. En anda som gör uppror när den ställs inför det “omöjliga”, för att förbättra andras liv.