Demenssjukdomar som inte är Alzheimers sjukdom
Vilka förändringar i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom är ännu inte helt klarlagda. Denna brist på information kan vara varför människor felaktigt kopplar olika typer av demenssjukdomar till just den sjukdomen. Idag vill vi rensa upp i förvirringen.
Några fakta om Alzheimers sjukdom
De första symptomen på Alzheimers är välkända: svårigheter att komma ihåg namn och samtal man nyligen haft. Dessa symptom försvåras när sjukdomen fortskrider.Efterföljande symptom inkluderar svårigheter att kommunicera, förändringar i beteende och omdöme, och även problem med att äta och gå. Risken för att en person ska drabbas av Alzheimers och andra typer av demenssjukdomar anses ofta som att man har otur med genetiken.
Alzheimers är inte den enda orsaken till demens, men det är den vanligaste. Det kan vara därför det skapar förvirring hos många.
Demenssjukdomar som inte är Alzheimers sjukdom
Nu när vi har berättat lite om Alzheimers sjukdom vill vi berätta om andra typer av demens som ofta förväxlas med det:
1. Vaskulära demenssjukdomar
Dessa demenssjukdomar innebär att blodflödet till hjärnan minskar på grund av att blodkärlen blockeras och inte låter blodet passera. Bland de olika typerna av demenssjukdomar kan denna orsaka stroke. De vanligaste symptomen är att man får svårt att planera och organisera. Ta hand om din hjärthälsa. Undvik att blodkärlen blir förhårdnande eller igenproppade. Det innebär att du ser till att hålla ditt kolesterol och blodtryck stabilt.
Dessutom hjälper samma omsorg till att undvika diabetes.
2. Lewykroppsdemens
Lewykroppar består av ett protein som kallas alfa-synuklein som bildas i området av hjärnbarken. Detta skapar minnesförlust och svårhet att tänka. Bland de olika typerna av demenssjukdomar är denna den som mest liknar Alzheimers sjukdom. Men de skiljer sig åt i det att den förstnämnda orsakar sömnstörningar, hallucinationer och muskelstelhet. Dessa symptom gör att sjukdomen även liknar Parkinsons sjukdom.
När patienter med Lewykroppsdemens besöker en plats de normalt känner till kan de känna sig vilsna eftersom de plötsligt har glömt bort sådana platser som de en gång kunde bra. När en person avancerar i stadierna för demens kan de gå vilse bara på väg till badrummet eller sitt eget sovrum. Lewykroppsdemens är den näst vanligaste typen av demenssjukdom. Alzheimers är fortfarande idag den vanligaste typen.
Håll din hjärna aktiv för att undvika problemet. Lär dig att prata ett nytt språk, lär dig historierna bakom nya platser eller börja forska om utländska kulturer. Avancerad utbildning och att stimulera hjärnan med hobbyer kan hjälpa till att förebygga symptomen.
3. Parkinsons sjukdom med demens
När alfa-synukleinklumparna som vi pratade om ovan ansamlas i den del av hjärnan som kallas substantia nigra skadas nervcellerna som producerar dopamin. Specialister har kommit fram till att det är det som skapar motoriska problem, vilket är en egenskap som förknippas med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen innebär problem som darrningar och svårigheter att gå.
Det som är oroväckande med Parkinsons sjukdom är att ingen känd orsak till sjukdomen ännu har kunnat fastslås för att kunna hjälpa människor att förebygga demenssjukdomen.
4. Frontotemporal demens
När det finns degeneration i nervcellerna i antingen pannloben eller temporalloberna kallas det för frontotemporal demens. Det kan orsaka förändringar i personlighet, beteende och kommunikationsförmåga. Människor som lider av denna typ av demens kan bli impulsiva. Till exempel kan de plötsligt göra stora inköp utan att samråda med sin partner.
Tyvärr finns det ingen medicin som kan kontrollera denna typ av demens. Det är därför viktigt att anta en hälsosam livsstil så att man minska risken för skada eller stroke.
5. Blanddemens
Efter allt vi har pratat om hittills, för att göra saken värre, kan en person också ha en blandning av olika förändringar i hjärnan samtidigt. Det kallas blanddemens, och är vanligtvis en kombination av vaskulär demens och Alzheimers sjukdom. Det bästa är att hålla hjärnan aktiv och undvika riskfaktorerna. Det kan låta komplicerat, men det är möjligt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Capriotti, T., & Terzakis, K. (2016). Parkinson Disease. Home Healthcare Now. https://doi.org/10.1097/NHH.0000000000000398
- Nestor, P. J. (2017). Frontotemporal dementia. In Dementia, Fifth Edition. https://doi.org/10.1201/9781315381572
- Perry, D. C. (2014). Dementia. In Encyclopedia of the Neurological Sciences. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-385157-4.00476-0
- Reitz, C., Brayne, C., & Mayeux, R. (2011). Epidemiology of Alzheimer disease. Nature Reviews Neurology. https://doi.org/10.1038/nrneurol.2011.2