6 mindre kända effekter av ångest på kroppen
Isolerad ångest, typen som varar i några timmar eller dagar på grund av oro eller kortsiktiga, stressiga utmaningar, har inga allvarliga konsekvenser på kroppen. Men när ångesten är varaktig över tid och inte hanteras har den en psykologisk påverkan. Dessa är effekter av ångest som kan lämna ett märke på din hälsa på sätt du inte är medveten om.
Idag vill vi prata om de skadliga hälsoproblemen som uppstår från att undvika den verkliga roten till problemet: din underliggande ångest.
1. Effekter av ångest ger vidgade pupiller
Vidgade pupiller som inte är kopplade till en reaktion på lågt ljus. Om du lider av allvarlig ångest är det ett symptom på ett underliggande problem som måste förstås och behandlas.
Att ha vidgade pupiller kan bland annat antyda att du befinner dig i ett uppjagat tillstånd.
När dina ångestnivåer är höga är det vanligt att uppleva detta, och det kan utlösa allt från yrsel till att se konstiga ljus och få sämre syn.
Lär dig om: Xantelasma: Vita fläckar runt ögonen
2. Problem att svälja
Problem att svälja när du äter eller dricker är ytterligare ett vanligt symptom.
Det kallas för dysfagi och är ett tydligt tecken på ångest. Det är kopplat till dina salivproducerande körtlar.
Glöm inte att ångest har ett väldigt konkret syfte: att förbereda dig på att fly.
Därför är din kropps primära mål att hålla kvar vätskor för att stödja dina muskler, eftersom dina muskler är vad som kommer hjälpa dig fly. Vidare behövs vätskan för svett.
Om du inte har saliv i munnen på grund av ångest blir det svårt att tugga mat och därför att svälja.
3. Huvudvärk
Andra effekter av ångest är att det kan få alla vener och artärer i kroppen att dra sig samman. Detta sker av en väldigt specifik anledning: för att leda mer blod till musklerna.
Din cirkulation blir då starkare, och det leder till vasokonstriktion, vars resultat är den klassiska huvudvärken.
Sådan huvudvärk är vanligast under dagens första timmar och på eftermiddagen.
4. Käksmärta
Ångest och stress tenderar att göra sig hemma i vissa delar av kroppen oftare än andra. Vi talar givetvis om nacken, axlarna, ryggen och käken.
Om du märker att käksmärtan är värre på morgonen och går hela vägen till öronen har du förmodligen stressorsakad bruxism. Med andra ord gnisslar du tänder nattetid på grund av stress och ångest.
En skena kan hjälpa, men du bör uppsöka en läkare eftersom det är bäst att ta tag i den grundläggande orsaken till din ångest för att kunna hantera den ordentligt.
5. Fler toalettbesök är effekter av ångest
Det händer oss alla då och då: du hamnar i en situation som orsakar ångest, såsom ett prov eller en arbetsintervju, och du måste gå på toaletten flera gånger.
Det är vanligt, men intressant: när du är ängslig producerar dina njurar faktiskt mindre urin. Varför? Av anledningen vi precis nämnde: din kropp försöker hålla kvar vätskor för musklerna.
Men för att bli av med onödig vikt så att du kan fly lättare säger din hjärna åt kroppen att gå på toaletten för att släppa ut urin, trots att den skickar dig dit så många gånger att “bara några droppar” kommer ut.
6. En overklig känsla av att inget omkring dig är på riktigt eller att du inte är en del av vad du ser
Det kan verka konstigt, men om du genomgått intensiv ångest eller stress vet du vad vi pratar om.
Det är när du plötsligt har en tydlig känsla av att allt omkring dig inte är på riktigt. Det är som att se världen från utsidan och inte känna som att du är en del av den.
Varifrån kommer det? Först och främst bör du träffa en läkare om det ofta händer dig.
Intensiv ångest påverkar dina lungor. Du andas fortare, och när för mycket syre ansamlas upplever du vanligtvis två saker: det första är hyperventilering och det andra är denna overkliga känsla.
Det beror på att din hjärna inte kan bearbeta situationen ordentligt.
Du har förmodligen märkt av minst ett av dessa symptom tidigare. Det är inte ett problem om det händer en eller två gånger, men det kan vara farligt om det är vanligt eller återkommande.
Sök hjälp, prata med din läkare och börja hantera din ångest.
Huvudbild från wikihow.com
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gray, J. A. (1985). The neuropsychology of anxiety. Issues in Mental Health Nursing, 7(1–4), 201–228. https://doi.org/10.3109/01612848509009455
- Keil V, Hepach R, Vierrath S, Caffier D, Tuschen-Caffier B, Klein C, et al. Children with social anxiety disorder show blunted pupillary reactivity and altered eye contact processing in response to emotional faces: Insights from pupillometry and eye movements. J Anxiety Disord. 2018;
- Martínez Lemus H, Núñez Orozco L. Manifestaciones pseudoneurológicas de los trastornos somatomorfos. Rev Mex Neurocienc. 2005;
- Lai HH, Rawal A, Shen B, Vetter J. The Relationship Between Anxiety and Overactive Bladder or Urinary Incontinence Symptoms in the Clinical Population. Urology. 2016;98:50–57. doi:10.1016/j.urology.2016.07.013
