Världshälsodagen för matsmältningsbesvär och mikrobiom
Världshälsodagen för matsmältningsbesvär äger rum varje år enligt ett förslag från World Gastroenterology Organization (WGO). Den här dagen har varit aktuell sedan år 2005, och har stöd från många andra organisationer kopplade till ämnet, samt är verksam i totalt 110 länder.
Den första ägde rum den 29 maj 1958, samtidigt som den första världskongressen för gastroenterologi i Washington, D.C. Där definierade man skapandet av den världsenhet som grupperar specialiteten. Långt senare, år 2004, kom äntligen projektet för en Världshälsodag för matsmältningsbesvär till skott och de lanserade dagen ett år senare.
Varje år kretsar dagen runt ett specifikt tema, ett ämne för gastroenterologisk hälsa, och detta utvecklar man under en period av tolv månader. De väljer sedan ett nytt ämne för följande år. Det är ett sätt att få människor medvetna om tillstånd som mag- eller tjocktarmscancer genom starka förebyggande kampanjer.
Numera blir tarmmikrobiomet mer och mer aktuellt. Det inflytande tarmmikrobiomet kan ha på utvecklingen av sjukdomar är föremål för forskning runt om i världen. Av denna anledning är dess funktion nu ett viktigt ämne inom matsmältningshälsa.
Världshälsodagen för matsmältningsbesvär och tarmmikrobiom
Mikrobiom och mikrobiota är inte samma saker. Den senare är den uppsättning mikroorganismer som permanent bebor ett område av kroppen. I sin tur är mikrobiomet alla dessa mikroorganismer plus det genetiska material de har.
Bakterier lever vanligtvis i tarmen och genomgår minimala modifieringar under normala förhållanden. Faktum är att de utgör mikrobiotan i matsmältningskanalen på grund av deras stabilitet. När det sker en förändring i matsmältningskanalen uppstår störningar som kan bli systemiska förändringar.
Det finns en koppling mellan tarmmikrobiomet och autoimmuna sjukdomar, psykiatriska störningar och degenerativa patologier. Allergier är också en viktig del av människans balans eftersom dessa mikroorganismer modifierar dem.
Världshälsodagen för matsmältningsbesvär jobbar bland annat för att göra människor medvetna om att mikrobiomet nästan är som ett personligt fingeravtryck. Bakteriesammansättningen i tarmen är unik för varje individ och representerar ett kännetecken för dennes balans med den inre och yttre miljön.
Förändringar i livsstilsvanor påverkar denna sammansättning, liksom kosten. Dessutom finns det en evolutionär process av dessa bakterier som följer kroppens tillväxt och utveckling.
Fortsätt att läsa: Tarmbakterier: en möjlig grund för behandling av fetma
Tre livsmedel för en hälsosam mikrobiom
Fokuset för Världshälsodagen för matsmältningsbesvär ligger på matsmältningskanalens välbefinnande. Dessutom är en viktig del av den just tarmmikrobiotan som regelbundet bebor detta område.
Allt vi äter påverkar mikrobiomet. Faktum är att vissa livsmedel stimulerar den kontrollerade tillväxten av goda bakterier, medan andra förstör bakteriekolonier, vilket tillåter inträde för skadliga bakterier.
Det finns tre sorters livsmedel kan skydda, och till och med stimulera, den normala tarmmikrobiotan. Att lägga till dessa livsmedel i din kost hjälper till att hålla externa ämnen i schack. Dessa livsmedel är frukt och grönsaker, fermenterade livsmedel och polyfenoler.
Frukt och grönsaker
Dessa innehåller en stor mängd kostfiber, en komponent i maten som vi inte smälter. Det reglerar bara peristaltiken – de rytmiska muskelsammandragningarna i matsmältningskanalen.
Dessutom innehåller dessa produkter prebiotika. Tarmbakterierna absorberar denna mikroföda och de hjälper till att stärka och utvecklas efter kroppens behov.
Intressant nog visar vetenskapliga studier på kronärtskockor att dessa kan öka antalet Bifidus-bakterier i tarmen. Denna grupp av mikroorganismer är skyddande för tarmhälsan. Prebiotika finns också i linser, kikärter och fullkorn.
Fermenterade produkter
Fermenterade livsmedel är livsmedel som har genomgått partiell bakteriell matsmältning. Vid fermentering tar mikroorganismer sockret som finns i produkten och omvandlar det till något annat, till exempel alkoholmolekyler.
Yoghurt är ett klassiskt exempel på en fermenterad produkt. När du äter yoghurt får tarmen en dos bakterier. Flera av dessa slår sig sedan ner i magen för att fortsätta bo där.
Men det finns mer än yoghurt i kategorin fermenterade livsmedel som du kan äta för att mata din mikrobiom. Surkål och kefir är andra vanliga fermenterade livsmedel i vissa geografiska områden, och uppfyller detta kriterium.
Du kanske också är intresserad av: 6 problem du får när dina tarmbakterier är utom kontroll
Polyfenoler
Dessa är föreningar som har ökat antalet vetenskapliga studier för att ta reda på deras egenskaper. De finns i choklad, vin, öl, mandel och blåbär.
En tillräcklig dos av polyfenoler ökar andelen Bifidus-bakterier i tarmen och har även kardiovaskulära skyddande effekter. Detta är dock inte generiskt, och varje polyfenol verkar annorlunda i människokroppen.
Världshälsodagen för matsmältningsbesvär fokuserar på det mikroskopiska
Tarmmikrobiomet är mikroskopiskt, dvs. osynligt för det mänskliga ögat. Idag anses dessa bakterier nu vara en del av människokroppen. Tack vare dem kan vi bibehålla matsmältningsstabiliteten som gör att vi kan överleva.
Som du kan föreställa dig måste vi ta hand om dessa bakterier genom att följa en balanserad hälsosam kost som både ger näring och stimulerar dem. Det finns fortfarande mycket forskning att göra om denna mikroskopiska värld, men hittills har ändå vi lärt oss vikten av denna världs inflytande på människokroppens hälsa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Castañeda Guillot, Carlos. “Update in prebiotics.” Revista Cubana de Pediatría 90.4 (2018).
- García, Breixo Ventoso. Microbiota y metabolismo: la importancia de la microbiota en el correcto funcionamiento fisiológico. Vol. 4. 3Ciencias, 2017.
- Moreno-Indias, Isabel. “Beneficios de los polifenoles contenidos en la cerveza sobre la microbiota intestinal.” Nutrición Hospitalaria 34 (2017): 41-44.
- Moreira, Ana Paula Boroni, et al. “Influence of a high-fat diet on gut microbiota, intestinal permeability and metabolic endotoxaemia.” British Journal of Nutrition 108.5 (2012): 801-809.
- Passos, Maria do Carmo Friche, and Joaquim Prado Moraes-Filho. “Intestinal microbiota in digestive diseases.” Arquivos de gastroenterologia 54.3 (2017): 255-262.
