Vardagliga vanor som kan orsaka knäsmärtor
Har du knäsmärtor? I många fall är det dåliga vanor som kan orsaka knäsmärta och andra problem som hämmar knänas funktion och rörlighet.
Men vad gör våra knän egentligen? De är inte bara viktiga för att stabilisera kroppen, utan ansvarar också för flexibiliteten att böja och sträcka benen.
Utan knäna skulle vi inte kunna gå, springa eller vända på oss.
Följande delar bidrar till de ovan nämnda funktionerna:
- Muskler
- Ledband
- Senor
- Ben
- Brosk
Om någon av dessa delar skadas kan detta orsaka knäsmärta.
Åldern spelar ingen roll: både barn, vuxna och äldre kan uppleva dessa problem.
Symptom
De symptom som kommer vid knäsmärtor varierar beroende på orsaken till problemet. Generella symptom är emellertid följande:
- Inflammation och stelhet
- Rodnad
- Området känns varmt vid beröring
- Försämrad balans
- Knastrande ljud vid rörelse
- Svårigheter att räta ut benet fullständigt
När bör man vara orolig?
- När du inte längre kan lägga vikt på knät.
- Överdriven svullnad i området.
- Du upplever svår smärta när du sträcker eller böjer knäet.
- Det finns en synlig deformitet.
- Du lider av feber och knäsmärta.
- Det känns som att ditt knä rör sig ur sitt läge.
Vad kan orsaka knäsmärtor?
En mekanisk anomali i knäna som kan orsaka knäsmärtor kan bero på:
- Ett slag eller våldsam rörelse som leder till en vridning eller stukning.
- Knäartros orsakad av slitage av knäets delar.
- Reumatiska sjukdomar som ledgångsreumatism.
- Övervikt: Detta lägger ett ökat tryck på lederna. Brosket i lederna påverkas i sin tur av trycket.
- Stillasittande livsstil: När vi sitter eller står i samma position under flera timmar varje dag, försvagas musklerna. Musklerna har som jobb att skydda alla kroppsdelar.
- Ålder: Allteftersom vi åldras, minskar vätskan i knäets brosk och mekanismer, vilket minskar elasticiteten och flexibiliteten som gör att knäna kan röra sig fritt.
- Extremsporter: Det finns vissa sporter som är så aggressiva gentemot knäna att det skadar knälederna.
- Höga klackar: Det tryck som du behöver för att använda denna typ av skor försätter ryggraden i en onaturlig position. Som resultat får knäna bära dubbelt som mycket som den normala belastningen.
När man upptäcker det första symtomet på knäsmärtor, bör man uppsöka en läkare. Denna kommer då att undersöka följande:
- För det första kommer du få svara på ett antal frågor för att läkaren ska kunna sammanfatta din sjukdomshistoria.
- Därefter gör läkaren en fysisk undersökning.
- I oklara fall kan läkaren beställa en röntgen, en bentäthetsmätning eller en datortomografi. Därutöver kan även MRT, artroskopi eller en biopsi vara nödvändiga beroende på fallet.
Typer av skador
- Bursit: Bursit är en inflammation orsakad av konstant tryck på knäet (till exempel från knäböjning under lång tid).
- Förskjutning av knäskålen: Detta händer när det trekantiga benet som täcker knäet hamnar ur läge.
- Löparknä: Detta syndrom är en skada på senan, iliotibialbandet, som löper från höften till utsidan av knäet.
- Smärta i knäets fram- och mittdel.
- Ledbandsskada: Bristningar i ledbandet kan orsaka blödning, svullnad eller obalans i knäet.
- Stukningar: Dessa är mindre skador i ledbandet som orsakas av vridning.
Hur kan man förebygga knäsmärtor?
Naturligtvis kan man inte förhindra knäsmärta som uppkommer på grund av till exempel olyckor. Men andra gånger har vi möjlighet att kunna förhindra att det uppstår. Följande tips kan hjälpa dig att förebygga knäsmärtor:
- Värm alltid upp med promenader och stretchövningar innan du tränar.
- Musklerna behöver stärkas. För att göra det kan du lyfta vikter, cykla och göra aerobisk träning.
- Du måste försöka skapa en regelbunden träningsrutin. Plötsliga förändringar ökar risken för skador. Nyckeln är att börja träna smått och sedan öka lite i taget, både i styrka och längd på träningspassen.
- En av de mest simpla orsakerna till knäsmärtor, men den vanligaste, är olämpliga skor. De måste vara bekväma och i gott skick.
- Om du vill kunna hålla vikten för att förhindra för mycket tryck på knäna är fysisk aktivitet en nödvändighet. Du måste träna minst 3 gånger i veckan.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bumbaširevic, M., Lešic, A., & Bumbaširevic, V. (2010). Anterior knee pain. Orthopaedics and Trauma. https://doi.org/10.1016/j.mporth.2009.06.005
- Heidari, B. (2011). Knee osteoarthritis prevalence, risk factors, pathogenesis and features: Part I. Caspian Journal of Internal Medicine. https://doi.org/10.1103/PhysRevD.86.056008
- English, S., & Perret, D. (2010). Posterior knee pain. Current Reviews in Musculoskeletal Medicine. https://doi.org/10.1007/s12178-010-9057-4