Symtom på magnesiumbrist
Detta problem diagnostiseras vanligtvis inte eftersom magnesium inte brukar synas i blodprov. Endast 1% av kroppens magnesium återfinns i blodomloppet. Dessutom brukar de flesta läkare inte ens inkludera denna analys i sina undersökningar, vilket är anledningen till att det är svårt att veta om du lider av magnesiumbrist eller inte.
Det sägs att merparten av befolkningen i industriländerna lider av magnesiumbrist, men väldigt få vet om det. Det är bra att hålla i minnet att detta kan medföra utveckling av många sjukdomar.
Magnesiumbrist: Vad du bör veta
Magnesium är en av de viktigaste mineralerna du har i din kropp efter vatten, syre och grundläggande näringsämnen. Det är viktigt för din utveckling och är mer relevant än kalcium, natrium och kalium eftersom det ansvarar för regleringen av alla tre.
Ett av de vanligaste symtomen på magnesiumbrist är att vara mycket törstig och dricka mycket vatten eller annan vätska varje dag. Detta beror på att du inte får i dig alla nödvändiga näringsämnen från maten och din kropp uttrycker det genom viljan att öka vätskeintaget.
Magnesiumbrist kan störa sömncyklerna, öka stressen eller minska en persons atletiska förmågor. Det återspeglas i personens livskvalitet mer än något annat.De första symtomen är mycket subtila och nästan omärkliga, och sedan trappas de upp till en tydligare nivå med till exempel kramp i benen, smärtor i fötterna eller “twinges” i dina muskler trots att du inte tränat.
När symtomen förvärras upplever du domningar, kramper, frekventa stickningar och i allvarliga fall även hjärtkramper, onormal hjärtrytm och personlighetsförändringar.
Magnesiumbrist kan påverka alla kroppens organ, särskilt dina muskler, vilket är förklaringen till att du kan uppleva en hel del smärtor, spänningar, kramper eller spasmer. Störningar i käklederna, huvudvärk eller tryck över bröstet, som inte tillåter dig att andas djupt kan också förekomma.
Det orsakar också sammandragningar av dina muskler, vilket leder till förstoppning, mensvärk, spasmer vid urinering, svårigheter att svälja, “knutar” i halsen, fotofobi, hög känslighet för buller, känsligt nervsystem, sömnlöshet, ångest, panikattacker, hyperaktivitet, agorafobi, PMS, stickningar, domningar eller instabilitet.När det gäller det kardiovaskulära systemet kan magnesiumbrist orsaka arytmi, hjärtklappning, bröstsmärtor (kärlkramp), spasmer i artärer, högt blodtryck och mitralklaffprolaps.
Varför är magnesium så viktigt?
Din kropp behöver det för i princip alla sina funktioner. Celler lever tack vare magnesium. Det är viktigt för enzymernas arbete och det syntetiserar proteiner, kolhydrater och fett. Det är också viktigt för energiproduktionen. Kort sagt; en brist på magnesium påverkar alla system i kroppen. Vatten som innehåller en hög halt av magnesium kan förhindra denna brist.
Det är intressant att veta att brist på denna mineral kan utlösa diabetes. Enligt vissa studier var patienter som led av magnesiumbrist mer benägna att drabbas av problem med produktionen av blodsocker.
Hur får jag i mig magnesium genom min dagliga kost?
Det rekommenderade dagliga intaget av magnesium är 300 mg för män och 280 mg för kvinnor. Gravida kvinnor bör konsumera 350 mg. Magnesium finns främst i nötter (som mandlar, cashewnötter eller valnötter) och i baljväxter (som ärter).
En kost rik på magnesium kan se ut på följande sätt under en dag:
- Frukost: te med lättmjölk och två hela skivor rostat vetebröd.
- Förmiddag: 10 nötter eller 10 mandlar
- Lunch: en kopp färsk spenat, 120 gram naturlig tonfisk och 1 kopp kokt fullkornsris. Ett lätt flan med två hackade valnötter som efterrätt.
- Mellanmål: lättmjölk med flingor och ett äpple.
- Seneftermiddag: 2 ris- eller havrekakor med en näve russin.
- Middag: kycklingbröst med mangoldpudding, en tomat och gurksallad. En halv kopp jordgubbar till efterrätt.
Foton av Iain Buchanan, IUCN Web, Christopher, Eunice och Steve Parker.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Francisco Ángel L. M. de, Rodríguez Mariano. Magnesio y enfermedad renal crónica. Nefrología (Madr.) [Internet]. 2013 [citado 2018 Dic 16] ; 33( 3 ): 389-399. Disponible en: http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0211-69952013000400014&lng=es. http://dx.doi.org/10.3265/Nefrologia.pre2013.Feb.11840.Pérez González
- E., Santos Rodríguez F., Coto García E.. Homeostasis del magnesio: Etiopatogenia, clínica y tratamiento de la hipomagnesemia. A propósito de un caso. Nefrología (Madr.) [Internet]. 2009 [citado 2018 Dic 16] ; 29( 6 ): 518-524. Disponible en: http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0211-69952009000600004&lng=es.
- Rondón-Berríos Helbert. Hipomagnesemia. An. Fac. med. [Internet]. 2006 Mar [citado 2018 Dic 16] ; 67( 1 ): 38-48. Disponible en: http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1025-55832006000100007&lng=es.