Hypodonti – avsaknad av en eller flera tänder
Hypodonti är en av de vanligaste felbildningarna, och den karaktäriseras av att man saknar en eller flera tänder. Det orsakas inte av dålig tandhygien.
Hypodonti är ett medfött problem som ofta uppstår hos flera personer i samma familj. Trots det som allmänt tros om denna sjukdom så påverkas faktiskt inte vilka tänder som helst av detta problem, utan endast framtänderna och de främre kindtänderna.
En snabb diagnos är väsentlig eftersom ju fortare problemet blir diagnostiserat, desto snabbare kan man behandla det. Behandlingarna innebär endera att man ersätter tänderna som saknas eller korrigerar dem. Behandlingarna hjälper för att problemet inte skall bli värre och kan även ge patienten en bättre självkänsla.
I denna artikel berättar vi mer om denna sjukdoms orsaker, typer och behandlingar.
Vad orsakar hypodonti?
Trots att hypodonti främst är ett ärvt tillstånd finns det många orsaker till varför en människa utvecklar denna sjukdom. Den vanligaste orsaken är en fysisk blockering eller ett hinder som inte tillåter tanden att bildas korrekt. Därför kan den så småningom falla ut eller inte bli färdigt utvecklad.
Att det inte finns tillräckligt mycket utrymme är en annan orsak till att hypodonti kan utvecklas. Många patienter har tänder som växer på varandra på grund av att det är för lite utrymme i munnen.
De som lider av hypodonti kan också lida av andra störningar i tandutvecklingen vilket innebär att deras tänder kanske inte utvecklas så som de borde. Då kan det också hända att vissa tänder aldrig växer fram.
Typer av hypodonti
Hypodonti innebär alltså saknad eller missbildning av en eller flera tänder. Några faktorer påverkar dock på vilket sätt sjukdomen tar uttryck och vilka tänder som påverkas. Dessa faktorer är bland annat vilken typ av hypodonti man har ärvt samt hur snabbt problemet diagnostiseras och hur snabbt behandlingen påbörjas.
Här är typerna av hypodonti:
- Hypodonti karaktäriseras av avsaknad av 1 till 6 tänder.
- Oligodonti är avsaknaden av fler än 6 tänder.
- Anodonti är den allvarligaste typen och karaktäriseras av total avsaknad av tänder.
Patienter med hypodonti eller oligodonti kan ha förlorade tänder på ena eller på båda sidorna av munnen. Om de saknar tänder på båda sidorna av munnen lider de bilateral hypodonti.
Tillgängliga behandlingar
Om du misstänker att du har hypodonti borde du besöka en läkare eller tandläkare för att få det bekräftat. Därefter kan du påbörja behandling.
Här är några av de medicinska lösningar som kan hjälpa:
Tandimplantat
Det här är den vanligaste behandlingsformen i fall av hypodonti.
Beroende på ens ålder, vilket skick tänderna är i och antalet tänder som saknas, kan tandläkaren avgöra om tandimplantat är den bästa lösningen.
Detta är ett tillvägagångssätt som oftast görs då vissa tänder är skadade eller har fallit ut. Ett implantat är en artificiell tand som sätts fast i tandköttet. Tandläkare gör detta med en typ av skruv som planteras in i käken.
Tandläkaren måste noggrant på förhand undersöka i vilket skick tandköttet är för att veta om behandlingen ger önskat resultat. Därför rekommenderar vi att man besöker en specialist inom området.
Tandreglering
Man kan även vända sig till tandreglering som lösning om man har hypodonti, istället för att välja implantat. Denna form av behandling gör att tomrummet mellan dina tänder sluts, och då försvinner behovet av implantat.
Det finns även en till behandling för hypodonti; delvis protes. Denna är dock oftast den sista utvägen om ingen av de två tidigare nämnda behandlingarna anses passande. För att se till att man får goda resultat är det bra om man väljer en tandläkare som har behandlat hypodonti tidigare.
Lider någon du känner av detta problem? Lider du själv av det? Som du ser finns det lösningar som kan bota tillståndet bara man ser till att få hjälp så fort som möjligt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bastidas, Monica A. y Rodríguez Adriana M. Agenesia dental en pacientes jóvenes. Revista Estomatología. Volumen 12 Nº 2, 2004. http://estomatologia.univalle.edu.co/index.php/estomatol/article/viewFile/213/212
- Correa, Belkis y García-Robes Marisabel. Agenesia dentaria: estudio familiar. Revista Cubana Ortod 1996;11(1) http://bvs.sld.cu/revistas/ord/vol11_1_96/ord05196.htm
- Diaz-Perez, Raul, & Echaverry-Navarrete, Ruben A. (2009). Agenesis in permanent dentition. Revista de Salud Pública, 11(6), 961-969. Retrieved August 27, 2018, from http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S0124-00642009000600012&lng=en&tlng=en.
- Herrera-Atoche, José Rubén, Colomé-Ruiz, Gabriel Eduardo, & Escoffié-Ramírez, Mauricio. (2013). Agenesia de Terceros Molares, Prevalencia, Distribución y Asociación con otras Anomalías Dentales. International Journal of Morphology, 31(4), 1371-1375. https://dx.doi.org/10.4067/S0717-95022013000400035
- Pipa Vallejo, A, López-Arranz Monje, E, & González García, M. (2006). Tratamiento odontológico en la displasia ectodérmica: Actualización. Avances en Odontoestomatología, 22(3), 171-176. Recuperado en 27 de agosto de 2018, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S0213-12852006000300003&lng=es&tlng=es
- Viteri Crespo, Jennifer. Nivel de autoestima en pacientes en pacientes entre 12 a 18 años de edad con mal poasición dentaria en el sectoe anterior que acuden a la clínica odontológica de la Universidad de las Américas. Universidad de las Américas. 2017. http://dspace.udla.edu.ec/bitstream/33000/6481/1/UDLA-EC-TOD-2017-01.pdf