Effektiv huskur med kål mot halsbränna
Påtaglig surhet och halsbränna är irriterande och smärtsamma hälsoproblem och att helt enkelt förbättra din kost är oftast inte tillräckligt för att bekämpa det. I dagens artikel ska vi förklara hur du kan undvika halsbränna med hjälp av ett enkelt recept baserat på kål som du kan införliva som ett extra tilltugg vid dina måltider.
Varför får vi halsbränna?
Magen har en naturlig surhet på grund av den saltsyra som hjälper dig att smälta maten ordentligt. På grund av en mängd olika faktorer kan du dock börja utsöndra för mycket syra, vilket påverkar mag-tarmkanalen. I vissa fall kan diafragmabråck låta dessa syror röra sig upp i matstrupen och orsaka inflammation.
Vilka faktorer förvärrar halsbränna?
- Dålig kost eller dålig absorption av maten.
- Stor konsumtion av sura livsmedel: vitt socker, raffinerat mjöl, stekt mat, rött kött, korv, mjölk, söta drycker, läsk och alkoholhaltiga drycker.
- Att äta för fort, för mycket eller att inte tugga ordentligt.
- En försvagning av matsmältningssystemet och en brist på matsmältningsenzymer.
- Missbruk av antacida eller andra läkemedel som orsakar högre nivåer av syra.
- Dåliga vanor som överanvändning av tobaks- och alkoholprodukter.
- Stress och andra negativa känslor.
- En stillasittande livsstil.
- Att bo i en storstad eller förorenad miljö.
Livsmedel som bekämpar halsbränna
Som mer än bara ett naturligt sätt att bekämpa halsbränna rekommenderar vi att du ökar din konsumtion av livsmedel som bekämpar surhet eftersom de är ett hälsosamt alternativ till kommersiella antacidaprodukter.
Om du äter dem varje dag kommer du så småningom att få upp pH-värdet i magen till det normala utan plötsliga förändringar samtidigt som magen fortfarande kan skapa den surhetsgrad den behöver för att främja god matsmältning. Några av de livsmedel vi vill lyfta fram idag inkluderar:
- Avokado
- Gurka
- Sparris
- Hirs
- Broccoli
Men det gynnsammaste livsmedlet du kan äta är faktiskt kål, och det finns några enkla recept du kan göra för att balansera ditt pH.
Varför kål?
Kål är både billigt och mycket fördelaktigt för din hälsa. Vissa kök använder det knappt alls medan det i andra förekommer i nästan varje recept eftersom det är så mångsidigt.
Kål är en utmärkt antacida eftersom det reglerar funktioner i mage, lever och tarmar samtidigt som det neutraliserar surhet och förebygger halsbränna genom att skydda mag-tarmslemhinnan. Om du äter kål regelbundet hjälper du också till att rena kroppen, förbättra ditt immunförsvar och lindra smärta i samband med reumatism.
Vad behöver jag?
För att göra två portioner om dagen behöver du följande ingredienser:
- 300 till 400 g kål
- 2 msk (50 g) extra jungfruolivolja
- Saften från en halv citron
- En nypa svartpeppar efter smak
- En nypa spiskummin efter smak
- ½ tesked (5 g) havssalt eller Himalayasalt
Hur gör jag för att använda kål mot halsbränna?
Det är bäst att bereda receptet på morgonen så att det kan dra i några timmar innan du äter.
- Skär kålen mycket tunt eller strimla med hjälp av en matberedare. Se dock till att den inte blir flytande.
- Förvara den i en glasbehållare.
- Tillsätt olja, citronsaft, salt och kryddor.
- Täck behållaren och låt marinera i minst två timmar vid rumstemperatur.
Hur bör jag äta det?
- Dela satsen i två portioner och ät den ena vid lunchen och den andra vid middagen.
- Tugga ordentligt eftersom du annars kan drabbas av gaser. Spiskummin bidrar till att ytterligare minska risken för det.
- Denna läkande kur kan vara en stammis på menyn, men bör inte användas för att ersätta den mängd kolhydrater, proteiner och fetter som du också behöver.
- Om en av dina huvudrätter är en sallad kan du tillsätta kålen i den för mer fyllnad.
- Många tror inte att de gillar rå kål eftersom de är vana vid att äta det tillagat. Smaken av rå kål är helt annorlunda, men brukar uppskattas av de flesta.
- På bara några dagar kommer du att märka skillnaden. Dina syranivåer kommer att minska så länge du följer dessa riktlinjer och undviker livsmedel som kan utlösa halsbränna.
Har du provat att använda kål mot halsbränna?
Spara
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Falk GW, Katzka DA. Diseases of the esophagus. In: Goldman L, Schafer AI, eds. Goldman-Cecil Medicine. 25th ed. Philadelphia, PA: Elsevier Saunders; 2016:chap 138.
- Katz PO, Gerson LB, Vela MF. Guidelines for the diagnosis and management of gastroesophageal reflux disease. Am J Gastroenterol. 2013;108(3):308-328. PMID: 23419381 www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23419381.
- Richter JE, Friedenbert FK. Gastroesophageal reflux disease. In: Feldman M, Friedman LS, Brandt LJ, eds. Sleisenger and Fordtran’s Gastrointestinal and Liver Disease. 10th ed. Philadelphia, PA: Elsevier Saunders; 2016:chap 44.
- Fulgoni, V. L., Dreher, M., & Davenport, A. J. (2013). Avocado consumption is associated with better diet quality and nutrient intake, and lower metabolic syndrome risk in US adults: results from the National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) 2001–2008. Nutrition journal, 12(1), 1. https://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/1475-2891-12-1
- Kumar, D., Kumar, S., Singh, J., Vashistha, B. D., & Singh, N. (2010). Free radical scavenging and analgesic activities of Cucumis sativus L. fruit extract. Journal of Young Pharmacists, 2(4), 365-368. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0975148310240062
- Liu, Y., Hwang, H. J., Ryu, H., Lee, Y. S., Kim, H. S., & Park, H. (2017). The effects of daily intake timing of almond on the body composition and blood lipid profile of healthy adults. Nutrition research and practice, 11(6), 479-486. https://synapse.koreamed.org/DOIx.php?id=10.4162/nrp.2017.11.6.479
- Canicoba, M., & Nastasi, V. (2016). La dieta reducida en FODMAP: ventajas y controversias. Nutrición clínica en medicina, 10(1), 20-39. http://www.aulamedica.es/nutricionclinicamedicina/pdf/5035.pdf
- Jarrillo, G. C., Marín, M. L. R., Gutiérrez, A. D. R., & Ortiz, F. A. G. (2016). Evaluación de las propiedades fisicoquímicas de almidones de diferentes cereales Evaluation of physicochemical properties of starches of different cereals. https://repository.uaeh.edu.mx/revistas/index.php/icbi/article/download/573/3456?inline=1
- Vasanthi, H. R., Mukherjee, S., & Das, D. K. (2009). Potential health benefits of broccoli-a chemico-biological overview. Mini reviews in medicinal chemistry, 9(6), 749-759. https://www.ingentaconnect.com/content/ben/mrmc/2009/00000009/00000006/art00011
- Borowski, J., Szajdek, A., Borowska, E. J., Ciska, E., & Zieliński, H. (2008). Content of selected bioactive components and antioxidant properties of broccoli (Brassica oleracea L.). European Food Research and Technology, 226(3), 459-465. https://link.springer.com/article/10.1007/s00217-006-0557-9
