Hur man vet om ens barn är mobbat i skolan
Mobbing är ett av de vanligaste problemen i dagens skola. Därför måste du vara väldigt uppmärksam på tecken som pekar mot att ditt barn är mobbat i skolan. Mobbing är trakasserier eller psykologisk och fysisk misshandel som sker regelbundet eller under en lång tid.
Det börjar när barnen är så små som 3-6 år gamla.
Hur vet man om ens barn är mobbat i skolan?
Från tidig ålder är det viktigt att lära dina barn värderingar såsom respekt, vänskap och tillit, samt att man inte ska svara med aggression om någon gör något mot dem. De ska vara medvetna om att de kan tala om alla problem och uttrycka känslor, tvivel eller rädslor till sina familjemedlemmar. De måste känna att de är fria att tala med sina föräldrar, syskon eller andra släktingar.
Om du inte har god kommunikation med ditt barn kommer du aldrig få reda på om det är mobbat i skolan. Ditt barn kan uppleva rädsla och inte våga nämna det på grund av skam. Du kan dock observera vissa beteenden som indikerar att saker och ting inte går bra i skolan eller med vänner.
Beteenden som indikerar att ditt barn är mobbat i skolan
Går inte till skolan
Barnet kanske hittar på sjukdomar och undviker att gå till skolan trots att det är fullt friskt enligt läkare. Du borde uppmuntra ditt barn att förklara varför det inte vill gå till skolan. Bygg upp tillit så att det känner sig fritt att tala om vad som stör det, varför det mår dåligt eller varför det inte går till skolan.
Förändringar i beteendet
Dessa är förändringar som inträffar långsamt och gradvis, och som påverkar barnens personlighet. Ditt barn kanske inte vill tala med sina äldre vänner eller familjemedlemmar trots att det brukade vara extrovert, till exempel. Det blir nervöst när det måste gå till skolan och humöret förändras.
Vredesutbrott, våld eller irritation
Hos unga pojkar är det ibland svårt att känna igen dessa beteenden och känna igen dem som varningstecken, eftersom de kan vara mer vanemässiga. Du måste vara medveten om att utlösaren för dessa förändringar är trakasserier.
Förlorade skolsaker eller kläder
Ditt barn kanske börjar förlora personliga saker eller skolmaterial. Mobbare använder det ofta som ett sätt att skrämma dem. Ditt barn kanske börjar be om pengar, bara för att kunna ge till mobbaren. Utpressning är typiskt för mobbare. Iñaki Piñuel, expert inom psykologiskt våld vid University of Alcala, förklarar att trakasserierna som skolbarn oftast utsätts för är psykologiska.
Av denna anledning är de vanligaste symptomen psykosomatiska.
Psykosomatiska symptom
Ditt barn kan lida av olika fysiska symptom även om trakasserierna är psykologiska.
Några av de vanligaste tecknen är:
- Smärta när man vaknar
- Yrsel och huvudvärk
- Matsmältningsproblem eller brist på aptit
- Skakningar och hjärtklappning
- Sömnproblem
- Förändringar i prestationsförmågan i skolan
De kan bli ointresserade av skolarbetet och förlora koncentrationen samt uppmärksamheten.
Vad borde föräldrar göra om de misstänker mobbning?
Om du har slagit fast att ditt barn mobbas eller trakasseras är det första du ska göra att inte beskylla dem eller dig själv.
- Bara för att det har hänt betyder inte det att du är en dålig förälder. Ditt barn ska kunna känna sig säkert hemma.
- Det måste veta att det inte är ensamt och att det alltid kan lita på dig för hjälp och ett lyssnande öra.
- Om du märker att ditt barn mobbas ska du hålla dig lugn. Visa inte oro. Ditt barn måste se beslutsamhet, en positiv attityd och en stark karaktär.
- Det är viktigt att gå till skolan och tala med en ansvarig person. Denne kan hjälpa dig att hitta rätt sätt att lösa konflikten.
- Kommunikation är viktigt med skolan så att du kan lita på dess stöd och hjälp så att båda barnen kan få bättre utbildning i icke-aggression.
- Betoning bör läggas på tolerans, vänskap och ömsesidig respekt för att hjälpa dem växa upp till ansvarsfulla vuxna.
- Ditt hem är den största källan till kärlek och utbildning för dina barn. Det är där de lär sig värderingar och beteenden.
Var medveten om det och undvik konfrontation såväl som fysisk och verbal aggression, så att de inte börjar härma detta på annat håll.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Calderón Guerrero, G. (2020). El acoso escolar, la acción docente y la responsabilidad de la escuela. Andamios, 17(43), 345-366. http://www.scielo.org.mx/scielo.php?pid=S1870-00632020000200345&script=sci_arttext_plus&tlng=es
- Dirección General de Familia y Menor. (2007). Atención al maltrato infantil desde el ámbito educativo (Manual para el profesional). Murcia: Consejería de Política Social, Mujer e Inmigración.
- Moreno, R. M. E., Giménez, M. B., & Ruiz, S. Á. (2021). Elaboración de un cuestionario para identificar la formación del profesorado en relación con el bullying. Revista Internacional de apoyo a la inclusión, logopedia, sociedad y multiculturalidad, 7(2), 36-52. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7973676
- Piñuel, I., y Oñate, A. (2007). Mobbing escolar: Violencia y acoso psicológico contra los niños. Madrid: CEAC.
- Sanmartín, J. (2007). “Violencia y acoso escolar”, Mente y Cerebro, 26: 12-19.
