Hur kronisk oro påverkar din hälsa
Kronisk oro är ett väldigt vanligt psykologiskt problem i dagens värld. Som man kan ana är det nästan alltid karaktäriserat av stress och hög press.
Kronisk oro är likt ångest ett symptom som kan orsaka en hel del fysisk och känslomässig utmattning för människor som lider av det varje dag.
Det är som en mental storm eller en bottenlös brunn som man faller in i varje dag då man inte kan sluta tänka på vissa saker som kanske inte ens har hänt eller som man vet är en del av det förflutna.
Dessa situationer – då hjärnan verkar ha bestämt sig för att lida och plåga sig över vissa saker – minskar ens produktivitet. Som resultat försämrar det livskvaliteten.
Det är också viktigt att komma ihåg att oro inte är en användbar metod för att hantera problem.
Varför inte? När man oroar sig för mycket blir man negativ och hjälplös. Då slutar man vara produktiv eftersom man inte är fokuserad på att hitta en praktisk lösning på problemet.
Det är viktigt att komma ihåg en väsentlig detalj: kronisk oro kan ha en väldigt signifikant effekt på din hälsa.
Låt oss se på några av dess effekter och se hur man på ett effektivt sätt kan behandla det.
1. Spända muskler på grund av kronisk oro
Alla har upplevt detta någon gång. Det närmar sig slutet på dagen och du märker att musklerna i nacken och hakan är mycket stelare och smärtsamt spända.
För det mesta är vi kanske inte medvetna om alla olika biologiska reaktioner som oro kan orsaka.
- När du oroar dig mycket under dagen börjar din hjärna utsöndra kortisol till blodsystemet. Kortisol är ett stresshormon.
- Kortisol verkar på kroppen så att man förbereds för flykt eller kamp.
- Hjärnan börjar också skicka energi och blod till musklerna för att förbereda dem att agera.
- Detta leder till spänningar i musklerna och lederna samt till huvudvärk, magont, yrsel med mera.
Vad kan man göra för att lätta på muskelspänning?
Om man vet att källan till ens spänningar i kroppen är överdriven oro så bör man bygga sin strategi kring att börja bearbeta dessa beroendeskapande och onödiga tankar.
För att minska stress, ångest och oro kan man testa på dessa knep:
- Högintensitetsträning i korta pass. Du behöver bli av med energi och kan göra det genom att använda den till en fysisk aktivitet. Genom att trötta ut kroppen får hjärnan också vila.
- Du kan välja den träningsform som bäst passar dig – men kom ihåg att om du har muskelkramp måste du vara försiktigare.
- En serie med sit-ups, ett pass på löpbandet eller till och med en Zumbaklass kan vara hjälpsamt.
2. Kronisk utmattning och oro
Detta händer de flesta vid någon punkt: det mentala lidandet, oron och ångesten som man inte vet hur man ska hantera resulterar i en negativ effekt på kroppen.
Hjärnan tar upp all din energi, vilket gör att det inte finns något kvar för ett gott humör eller för att ta hand om vardagliga aktiviteter.
Så småningom blir du ett offer för denna onda och utmattande spiral. Din fysiska utmattning och din kroniska oro fängslar dig.
Vad kan man göra för att minska påverkan av utmattning?
Ett positivt sätt att möta sina orosmoment är att använda en metod som kallas “schemalagd tid för oro”. Det innebär följande:
- Bestäm en tid under dagen under vilken du kan finna en lösning på ditt problem.
- När en oroande tanke uppstår, säg då till dig själv, “nu finns det inte tid för dig att ta kontroll över min hjärna, jag tänker på dig när jag slutat jobba”.
- All oro kan användas för att hitta en bra lösning. Om det du oroar dig över inte har en lösning finns det ingen orsak att lägga tid eller energi på det.
- Det är också viktigt att aldrig ta med orosmomenten till sängen.
3. Kronisk oro försvagar immunförsvaret
Att oroa sig över ett projekt på jobbet, över en intervju eller över en kommande konferens är både naturligt och förståeligt.
Det verkliga problemet uppstår när oro blir en del av varje dag och tar över alla dina tankar.
- Om dessa reflektioner och bekymmer alltid är negativa kan det ha en direkt inverkan på din hälsa.
- Det är inte endast kortisolnivåerna som höjs, utan även adrenalinnivåerna.
- Hela din kropp är satt på beredskap eftersom den tror att det finns ett hot den behöver försvara sig mot.
- Alla biologiska resurser och all energi går till musklerna och hjärnan. Andra system, såsom immunförsvaret, är helt försummade.
- Detta leder till att din kropp inte kan försvara sig mot virus och bakterier, och då blir du mer känslig för infektioner, förkylning, allergi med mera.
Vad kan man göra för att ta bra hand om immunförsvaret?
Lämna inte till morgondagen det som oroar dig idag – låt inte snöbollen bli större och skjut inte på det som kan ha en lösning.
När du lider av perioder av stress och ångest, försök då ta god hand om din kost genom att äta färska och naturliga livsmedel, och undvik färdigmat som har högt innehåll av mättat fett.
Var social och dela med dig av dina orosmoment med andra människor. Luta dig mot dina vänner för att minska fokuset på ångesten och försök se problemet eller det du oroar dig över i ett större perspektiv.
Motionera utomhus minst en halvtimme dagligen. Andas, aktivera cirkulationen, lätta på muskelspänningar och låt hjärnan vara fri.
Till slut vill vi nämna att det finns många olika sätt att bearbeta kronisk oro. Hitta en strategi som fungerar bra för dig och börja leda bort din ångest för att leva ett lyckligare liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Morey, J. N., Boggero, I. A., Scott, A. B., & Segerstrom, S. C. (2015). Current directions in stress and human immune function. Current Opinion in Psychology. https://doi.org/10.1016/j.copsyc.2015.03.007
- O’Leary, A. (1990). Stress, Emotion, and Human Immune Function. Psychological Bulletin. https://doi.org/10.1037/0033-2909.108.3.363
- Padgett, D. A., & Glaser, R. (2003). How stress influences the immune response. Trends in Immunology. https://doi.org/10.1016/S1471-4906(03)00173-X
- Salleh, M. R. (2008). Life event, stress and illness. Malaysian Journal of Medical Sciences. https://doi.org/10.1126/science.790570
- Segerstrom, S. C., & Miller, G. E. (2004). Psychological stress and the human immune system: A meta-analytic study of 30 years of inquiry. Psychological Bulletin. https://doi.org/10.1037/0033-2909.130.4.601
- Stults-Kolehmainen, M. A., & Sinha, R. (2014). The effects of stress on physical activity and exercise. Sports Medicine. https://doi.org/10.1007/s40279-013-0090-5
- Webster Marketon, J. I., & Glaser, R. (2008). Stress hormones and immune function. Cellular Immunology. https://doi.org/10.1016/j.cellimm.2007.09.006