Ett blodprov för att diagnostisera depression
Kan ett blodprov verkligen diagnostisera depression?
“Jag vet inte vad som händer med mig. Jag har inte lust att göra något alls. Faktum är att jag bara vill vara ensam. Varför händer det här mig? Ibland känns det som att jag kommer på fötter igen, men andra gånger… tar det stor möda att bara ta en dusch.”
Dessa uttalanden, och även “ingen förstår mig”, är väldigt typiska för personer med depression. De känner ofta att de inte har något sätt att demonstrera vad som händer med dem och känner en djup känsla av ensamhet som ökar varje gång någon säger: “Hur kan du bli bättre om du inte försöker?” Det är kanske något av det smärtsammaste de kan höra. Människor med mentala sjukdomar känner sig ofta missförstådda.
Folk tror vanligen att folk som drabbas av depressiva sjukdomar är svaga eller fega. Men så är inte fallet. Smärtan är outhärdlig och bara en väldigt stark person kan bära den. Man måste vilja leva för att fortsätta, trots att man känner sig bortkopplad från världen. Det finns inget större bevis på viljestyrka än det.
Misstolkningen uppstår för att vi inte anser det som vi inte kan mäta eller se som en sjukdom. Därför ger möjligheten att diagnostisera depression med ett blodprov lindring åt de drabbade. De kommer äntligen kunna bevisa att deras lidande är på riktigt och inte en brist på karaktär.
Kan ett blodprov diagnostisera depression?
Forskare vid University of Vienna visste att åkomman var kopplad till serotonin, den substans som ansvarar för positiva känslor och idéer. De drabbade har därför låga nivåer av detta ämne. Forskarna började därför arbeta från detta antagande.
Lukas Pezawas, som ledde studien, säger att de har upptäckt den process som används för att producera serotonin i blodet. SERT-protein, även kallade serotonintransportprotein, finns på hjärncellernas membran och som namnet antyder ser de till att serotonin transporteras. Huvudupptäckten är att de har funnit att detta protein även finns i andra organ, som tarmarna och blodet.
Proteinet fungerar dessutom på samma sätt som hjärnan. Tack vare det kan man rita ett betydligt större “depressionsnätverk” än man tidigare trott.
Den mängd serotonin som finns i blodplättarna kan indikera vad som händer i hjärnan. För att vara säkra kontrasterade de de analytiska resultaten med bildtester, som magnetiska resonansbilder.
Revolutionen kommer närmare varje dag
Depressionsnätverket är ett “nätverk i automatiskt läge”. Det har fått det namnet eftersom det stänger av sig när det hanterar komplexa idéer. Men det aktiverar när hjärnan vilar. Vad som händer i en depressiv process är att det slutar fungera ordentligt så att negativa tankar automatiskt uppstår. Enligt studien kan ett blodprov snart räcka för att diagnostisera depression.
Det kommer ge sjukdomen upprättelse. Den kommer aldrig igen tvivlas på och de drabbade kommer inte behöva dömas på grund av sin sjukdom, de kommer inte heller anklagas för att ha dålig karaktär, vara svaga eller inte veta hur man bemöter livet. Många patienter klagar på att folk runtom dem tror att de har nått denna punkt för att de inte har försökt.
Individer med depression kan därför snart visa hur det egentligen står till med en läkarundersökning. Vi vill dock uppmärksamma hur viktigt det är med stöd från familjen för någon som har en mentalsjukdom. När någon är deprimerad sjunker självkänslan, så om deras nära och kära missförstår sjukdomen blir problemet bara värre.
Det är som att vrida en arm som redan har en fraktur. Smärtan och skadan blir bara värre och ingen förtjänar det!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ingram, R. (2012). Depression. In Encyclopedia of Human Behavior: Second Edition. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-375000-6.00129-4
- Halder, N. (2015). Depression. In International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences: Second Edition. https://doi.org/10.1016/B978-0-08-097086-8.27017-7
- Scharinger, C., Rabl, U., Kasess, C. H., Meyer, B. M., Hofmaier, T., Diers, K., … Pezawas, L. (2014). Platelet serotonin transporter function predicts default-mode network activity. PLoS ONE. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0092543