Att döma andra definierar inte dem, det definierar dig
Att döma andra är nästan en sport. Men på ett sätt är det något vi alla gör, även om det är undermedvetet. “Det här är bra, det där är dåligt. Jag kan lita på den personen, men det är bäst att hålla sig borta från den där…”
Det är lätt att vända sig till stereotyper och andra klichéer innan man lär känna någon. Givetvis beter sig inte alla på det sättet. Vissa undviker att döma andra eftersom de inte vill bli dömda själva. Vi borde alla ha en sådan policy för att skapa ett mer tolerant och harmoniskt samhälle. Vi bjuder in dig att reflektera över det.
Att döma andra: Ett tveeggat svärd
Döm inte, även om det bara är för idag. Se på världen utan fördomar och begränsa dig själv till att “vara och låta vara”, bara för idag. Det vore självklart underbart om alla började följa detta enkla råd varje dag. Förhållanden skulle bli mer respektfulla och det skulle uppstå färre konflikter.
Men vår sociala hjärna styrs av behovet att göra snabba bedömningar av saker och människor. Vi klassificerar all information och stimulans i kategorier som sedan korsrefereras med vår personlighet och tidigare upplevelser.
- Här kommer ett exempel: föreställ dig att du när du gick på högskolan hade en professor som behandlade dig illa och gjorde dina år där till ett helvete. Idag kan du fortfarande komma ihåg hans uttryck, ansikte och röst, så du projicerar din bortstötning på folk du träffar som stämmer in på dessa karaktärsdrag.
- Många av våra tidigare erfarenheter och till och med aspekter av vår personlighet gör att vi sätter människor i kategorier baserat på idéer som inte alltid stämmer överens med verkligheten.
Därför kräver handlingen att “inte döma” när andra gör förhastade bedömningar av oss framförallt lite varsam ansträngning. Det tvingar oss att kontrollera den “automatiska” process vår hjärna använder för att kategorisera allt vi ser baserat på våra tidigare erfarenheter.
Var smart: Om du dömer andra dömer du även dig själv
Om du undviker att associera med dina grannar för att de är av ett annat ursprung eller tillhör en annan kultur gör varje bedömning du gör av dem i själva verket att du definierar dig själv. Du definierar dig som en trångsynt rasist. Mannen som dömer en kvinna efter hennes BH-storlek dömer också sig själv och sin maskulinitet.
- Varje gång vi dömer någon måste vi vidare fundera över det med en reflektionsövning: Varför gör jag det? Varför tror jag att den här killen kommer försöka döma mig bara för att han har en tatuering och slitna byxor?
- Var smart, lugna ner dig, ta dig samman och försök att se saker objektivt tills du känner till varje detalj och aspekt för att kunna göra en mer riktig bedömning. Aldrig innan dess.
Basera inte dina bedömningar på klichéer, basera dem på verkligheten
Vi vill klargöra att vi har all rätt att bibehålla och försvara de bedömningar vi gör. Men man måste basera bedömningar på verkligheten, inte klichéer. När du väl känner någon bra har du visheten som bara erfarenhet kan erbjuda för att besluta om du gillar personen eller inte. Eller om denne möter dina förväntningar.
Kom ihåg att de som baserar sina bedömningar på trivialiteter missar många fantastiska saker i livet. Om du bedömer dina medarbetare som ovänliga för att de alltid är för sig själva kanske du missar chansen att träffa någon väldigt exceptionell. Att döma ut ett specifikt land eller en specifik stad som smutsig, farlig eller överdrivet progressiv kan hindra dig från att uppleva de bästa upplevelserna i ditt liv, bara för att du vägrar åka dit. Det skulle kunna vara en fantastisk plats om du bara tillät dig själv att resa med ett öppet sinne. Ett sinne fritt från fördomar.
Man förbiser ofta de bästa sakerna, människorna och händelserna för att man är vilseledd av förutfattade meningar. Bara människor med öppna sinnen och hjärtan kan verkligen uppleva alla de fantastiska saker som livet har att erbjuda.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Bond, C. F., & DePaulo, B. M. (2006). Accuracy of deception judgments. Personality and Social Psychology Review. https://doi.org/10.1207/s15327957pspr1003_2
Polman, E., & Ruttan, R. L. (2012). Effects of anger, guilt, and envy on moral hypocrisy. Personality and Social Psychology Bulletin. https://doi.org/10.1177/0146167211422365
Pronin, E. (2008). How we see ourselves and how we see others. Science. https://doi.org/10.1126/science.1154199