8 viktiga saker att veta om klimakteriet
Klimakteriet är en process som varje kvinna tvingas genomgå i livet. Vissa av symtomen är ärftliga och andra mer specifika, men att gå igenom klimakteriet behöver inte betyda lidande. Här är åtta viktiga saker att veta om klimakteriet.
Glöm inte att läsa: Så hanterar du klimakteriet
Viktigt att veta om klimakteriet – vanliga frågor och svar
Vid vilken ålder börjar det?
Det uppkommer vid medelåldern – runt 51 år – men kan variera beroende på flera olika faktorer som genetik, vanor eller sjukdomar (tobak, fetma, diabetes, stillasittande livsstil), eller andra faktorer som kemoterapi, behandlingar och strålning.
Varför upplever vi klimakteriet?
I medicinska termer signalerar det slutet på ägglossningen och en minskad produktion av östrogen, vilket leder till att kvinnan i fråga inte längre är fertil.
Vad innebär klimakteriet för kvinnan?
Utöver de kliniska implikationerna är klimakteriet en viktig förändring i varje kvinnas liv, lika stor som den första mensen eller graviditeten. Det är slutet på en epok (den reproduktiva) och början på en annan. Det kan ibland leda till depression och en kraftig emotionell obalans.
Vilka är symtomen?
De främsta medicinska och fysiska tecknen på klimakteriet är endokrina körtelstörningar, sömnstörningar, depression, osteoporos, kardiovaskulära störningar, torr hud, torra slemhinnor, vasomotoriska symtom och sexuella problem.
Det kan också uppkomma psykologiska problem som kan behöva behandlas. Det är inte alla kvinnor som lider av det, men om besvär rörande hur du bemöter världen uppkommer kan det vara bra om du pratar med någon.
Vilka vanor kan du anamma för att bemöta klimakteriet?
Något som är bra att veta om klimakteriet är att din livsstil kan göra stor skillnad. Kvinnor kan lindra påverkan genom att ändra sina vanor, exempelvis följa en hälsosam kost och träna för att undvika övervikt och hjärtproblem. Det är också bra om du slutar röka och konsumerar mer kalcium för att undvika exempelvis osteoporos, mm.
Det bästa sättet att bemöta klimakteriet är helt enkelt att leva så hälsosamt du bara kan. Det finns många faktorer som påverkar denna period i livet: din personlighet, kultur, omgivning, trosuppfattning, samhället, familjen mm.
Det är därför viktigt att du konsulterar specialister och inte tänker på det som om det vore en sjukdom, utan som någonting varje kvinna går igenom.
Varför är det så vanligt med värmevallningar?
Det är en av de vanligaste symtomen vilket kännetecknas av att du känner dig varm och svettas, även om det faktiskt inte är varmt. Du kan också uppleva hjärtklappningar. Det påverkar 80% av alla kvinnor under klimakteriet och kan vara i ca ett år.
Det ger dig inte några hälsoproblem, men det kan påverka ditt sociala liv. Det är ett av de vanligaste problemen som kvinnor söker läkarhjälp för under denna period. Värmevallningar kan exempelvis orsaka stress samt emotionella och nervösa besvär, även om det inte är bevisat. Och du kan uppleva det när som helst under dagen, även när du sover.
Kan klimakteriet ge upphov till sjukdomar?
Hormonförändringarna under denna period för med sig olika symtom, som kan variera beroende på person. På kort sikt kan du uppleva irritation, hjärtklappning, svettning, huvudvärk, värmevallningar, nervositet, emotionell obalans och fetma.
På lite längre sikt kan du uppleva förändringar i muskler, hud, urinvägsfunktioner och könsfunktioner. På längre sikt talar vi om osteoporos och det finns även risk för hjärtproblem.
Vill du lära dig mer? Läs gärna: Klimakteriet kommer för tidigt – ett vanligt problem
Varför drabbar klimakteriet kvinnor känslomässigt?
Utöver att vara en jobbig period i varje kvinnas liv har den emotionella påverkan på humöret sin grund i en förändrad östrogenproduktion. Det är mycket vanligt att du upplever humörsvängningar under denna tid, vilket kan påverka det personliga livet, familjen och även arbetet.
Det är därför bra om du lär dig allt som är viktigt att veta om klimakteriet, så att du lättare kan bemöta det.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Capote Bueno, M. I., Segredo Pérez, A. M., & Gómez Zayas, O. (2011). Climaterio y menopausia. Revista cubana de medicina general integral, 27(4), 543-557. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-21252011000400013
- Couto Núñez, D., & Nápoles Méndez, D. (2014). Aspectos sociopsicológicos del climaterio y la menopausia. Medisan, 18(10), 1409-1418. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S1029-30192014001000011&script=sci_arttext&tlng=en
- Monterrosa, A. (2005). ¿ Qué hacer en la atención primaria de la mujer en menopausia y climaterio?. MedUNAB, 8(2), 137-145. https://revistas.unab.edu.co/index.php/medunab/article/view/194
- de Cetina, T. C. (2006). Los síntomas en la menopausia. Revista de Endocrinología y Nutrición, 14(3), 141-148. https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumen.cgi?IDARTICULO=8874
- Greendale, G. A., Lee, N. P., & Arriola, E. R. (1999). The menopause. The Lancet, 353(9152), 571-580. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673698053525
- Ahuja, M. (2016). Age of menopause and determinants of menopause age: A PAN India survey by IMS. Journal of mid-life health, 7(3), 126. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5051232/
- Grindler, N. M., & Santoro, N. F. (2015). Menopause and exercise. Menopause, 22(12), 1351-1358. https://journals.lww.com/menopausejournal/fulltext/2015/12000/Menopause_and_exercise.15.aspx
- Freedman, R. R. (2014). Menopausal hot flashes: mechanisms, endocrinology, treatment. The Journal of steroid biochemistry and molecular biology, 142, 115-120. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960076013001532