Exoskelett kan hjälpa förlamade barn att gå igen

Trots att exoskelettet skulle kunna vara lösningen på många ryggradsskador hos förlamade barn är det huvudsakliga hindret den höga kostnaden.

Det finns många forskare som tar risker för att ingen ska behöva rullstolar om några år. Vi menar inte nya sätt att rekonstruera ryggraden, utan vi pratar om neurovetenskap och robotik som tillsammans kan skapa t.ex. ett exoskelett – ett mekaniskt “skelett” som förstärker kroppen och underlättar rörelse utifrån.

Inom en nära framtid kommer de som arbetar inom teknologi och ingenjörskonst att kunna koppla samman sina chipp, kablar och sensorer med våra kroppar. På så sätt kommer de att kunna återställa förlorade eller skadade kroppsfunktioner.

Det är ett hoppfullt utvecklingsfält som behöver massor av investering och hängivelse från institutioner.

Ett av de mest hoppfulla projekten är utan tvekan exoskelett, som kan låta förlamade barn gå igen. Det är ett lika rörande som komplext ämne, som vi idag vill dela med dig.

Ett exoskelett för förlamade barn: något mer än rörelse

Detta mekaniska exoskelett är produkten av en ingenjörskonst som har studerats och utvecklats under lång tid. Det har till exempel studerats både inom de militära och medicinska fälten, speciellt för användning i rehabilitering.

Vidare använder exoskelettet diverse biometriska sensorer, batterier och hydrauliska motorer. Vid första anblick verkar den skrytsam och till och med tung. Men idén är att få en så pass ergonomisk utrustning som möjligt. Detta så att exoskelettet kan förbättra livet för folk med minskad rörlighet och ge dem mer frihet.

Förlamade barn: Patienterna med störst behov av teknologin

Ett välkänt exoskelett är modellen HAL-5 från 2005, vars syfte är att hjälpa äldre och handikappade att gå. Enheten har lång batteritid, väger inte mycket och har snygg design.

Trots att exoskelett för äldre människor existerar presenterades det första exoskelettet för barn för första gången i juni förra året. Det är fortfarande i ett experimentellt skede, men Spanish National Research Council (CSIC) säger att exoskelettet bara är början på deras framtida planer för denna teknologi.

• Det är viktigt att kunna erbjuda enheten till förlamade barn i 3- till 14-års åldern som lider av ryggradsproblem.

Ledarna för detta robotprojekt förklarar att exoskeletten snart kommer att dyka upp på sjukhus och tjäna som muskelträning. Det kommer att hjälpa barn med muskelatrofi i ryggraden att behålla sin rörlighet.

• Intensiv rehabilitering med exoskelett är viktigt speciellt för yngre barn, eftersom deras neuroplasticitet och förmåga att återfå sin rörelseförmåga ger mer hopp än i fall med vuxna.
• Exoskelettet är framförallt nödvändigt i fall med muskelatrofi. Det är en typ av sjukdom som diagnostiseras hos barn som är mellan 7 och 18 månader gamla. Dessa barn har aldrig tagit ett steg i sina liv. Vidare är deras fysiska och muskulära försämring ofta progressiv.
• Att erbjuda exoskelett till dessa patienter är ett skimmer av hopp för barnen och deras familjer.

Vidare kommer de inte bara att gagnas av bättre mobilitet, utan även få bättre fysisk hälsa och löpa lägre risk för att tillståndet ska försämras.

Exoskelettet har en oviss framtid

För förlamade barn är exoskeletten som Iron Mans rustning. Det är något fantastiskt som låter dem stå upp och göra något som många av dem aldrig har gjort: gå.

• Det fungerar genom att använda ett system som stimulerar ryggraden. Detta system använder sensorer som tar del av nervsvaret, oavsett hur svagt det är, för att starta exoskelettet.
• Svårigheten är att alla barn har olika typer av muskelatrofi eller problem med ryggraden. Det enda sättet att erbjuda den bästa behandlingen för ett barn är att konstruera ett skräddarsytt exoskelett för varje patient.
• Vidare är exoskelett dyra och komplexa. Trots att de inspirerar hopp hos barn och deras familjer är exoskelett därför inte möjliga för de flesta människor.
• Det finns bara några modeller på vissa sjukhus. Vidare säger projektledarna för exoskeletten att det enda sättet för barn att få ett nu är om deras familj hyr ett. Dessvärre skulle det kosta dem 800 euro (runt 7,700 kronor) per månad.

Det är en väldigt hög siffra för majoriteten av alla familjer. Att skaffa ett exoskelett till sitt barn är därför en avlägsen dröm. Tråkigt nog innebär det mer sorg än glädje för dessa familjer. Vidare behöver barnen använda och gagnas av teknologin nu, för varje månad som går är rehabiliteringstid som gått förlorad. Att vänta minskar också barnets chans till bättre livskvalitet.

Vi hoppas att regeringar börjar investera i projektet, för något så grundläggande och fantastiskt som att gå borde vara tillgängligt för alla.