Psykosomatisk sjukdom: känslor och kroppen

Stress och ångest är båda mentala faktorer som kan influera uppkomsten av psykiska åkommor i kroppen. Det är därför vi måste lära oss att hantera dem ordentligt om vi vill undvika hälsoproblem.
Psykosomatisk sjukdom: känslor och kroppen
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykolog Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 22 oktober, 2022

Kopplingen mellan sinnet och kroppen är så nära och inflytelserikt att vi verkligen bör ha bättre uppmärksamhet på vår känslomässiga värld, som ofta ignoreras. En psykosomatisk sjukdom är en sjukdom i kroppen som manifesteras på grund av psykologiska orsaker.

Oavsett om vi vill tro det eller inte kan det vi håller inom oss göra oss sjuka.

Man har forskat om psykosomatiska (kopplingen mellan psykologi och kropp) sjukdomar i åratal. Intressanta insikter publiceras ofta i tidskrifter såsom Journal of Psychsomatic Research.

Organisationer som American Psychosomatic Society rapporterar även regelbundet om de senaste upptäckterna om kopplingen mellan vår biologi och våra känslor.

Vi vill bjuda in dig att upptäcka några av de grundläggande elementen i denna disciplin.

Att hålla saker inne orsakar känslomässiga blockeringar & skadar kroppen

För inte så länge sedan hölls ett intressant och populärt TED (technology, entertainment and design) Talk där en psykolog överraskade publiken med ett glas vatten hon höll i handen.

Publiken trodde omedelbart att hon skulle tala om det klassiska konceptet om huruvida glaset är halvtomt eller halvfullt, men hon tog en annan inriktning. Hon frågade istället publiken: “Hur mycket tror ni att det här glaset med vatten väger?”

Hur mycket väger ett glas med vatten?

Publiken gav många olika svar, och många var nära. Experten på känslomässig psykologi gav dock en förklaring som gick mycket djupare.

  • Hur tungt vattnet känns beror på hur länge du har hållit i det.
  • Att hålla ett glas med vatten i fem minuter är ingenting, men om du håller det i två timmar blir armen trött och du måste till slut ge upp.
  • Samma sak händer med stress. Det har inga bieffekter på kort sikt, men efter flera veckor eller månader kan det göra dig sjuk.

Vad är psykosomatisk sjukdom?

  • Tänk dig att du har en medarbetare som alltid pratar om dig bakom din rygg. Det är inte en enskild händelse, utan något som händer över en period och som har blivit en vana. Det kan verkligen skapa en negativ arbetsmiljö.
  • Om du håller det inom dig i flera månader får dessa undertryckta känslor negativa konsekvenser på hälsan (det är som att hålla ett glas vatten med armen utsträckt i flera månader).

En psykosomatisk sjukdom är när sinnet (psyket) orsakar förändringar i kroppen (soma).

Det är så vanligt att man till och med tror att vissa fysiska sjukdomar kan förvärras av mentala faktorer såsom stress och ångest.

  • Man tror till exempel att åkommor såsom psoriasis, eksem, magsår, högt blodtryck och många typer av hjärtsjukdomar allvarligt påverkas av psykosomatiska problem som stress och ångest.
  • Tänk också på att det varierar från person till person; alla hanterar stress annorlunda.
Många fysiska åkommor påverkas av psykosomatiska problem

De fysiska effekterna av att stänga in saker inom oss

När något stör oss och vi inte kan hantera det på ett bra sätt omvandlar vår hjärna det till en negativ känsla som har organiska konsekvenser: den ökar t.ex. nervimpulsaktiviteten för att släppa ut vissa neurotransmittorer, såsom adrenalin.

Denna neurotransmittor kan tillsammans med kortisol, vars nivåer i blodomloppet också ökar, orsaka följande:

  • Känslomässiga blockeringar: stress och ångest påverkar aktiviteten i vissa celler i immunförsvaret och gör kroppen mer sårbar för andra sjukdomar.
  • Snabbare puls
  • Yrsel (illamående)
  • Skakningar
  • Svettningar
  • Torr mun
  • Bröstsmärta
  • Huvudvärk
  • Magont

Hur behandlas psykosomatisk sjukdom?

En psykosomatisk sjukdom kan botas genom känslomässig uppriktighet

Eftersom de flesta av oss aldrig har fått någon träning i känslomässig hantering (vilket borde läras ut i skolorna) måste man vara medveten om följande:

  • Var bestämd: säg vad som stör dig precis när det händer, inte efteråt.
  • Att stänga in saker inom dig kan göra dig sjuk. Det är något vi alla måste inse. Negativa känslor är skadliga för hälsan och måste hanteras ordentligt.
  • Var känslomässigt uppriktig varje dag. Kom ihåg att gränser för vad du tolererar är en fundamental rättighet, och ingen är någonsin självisk när de säger att de har fått nog.
  • Ägna en eller ett par timmar om dagen åt dig själv. Gör dig själv till en prioritet, ta en promenad, njut av dina favorithobbyer eller dra bara nytta av tiden för att vara ensam med dina tankar.

Kom ihåg att alltid söka medicinsk hjälp för alla obehag, som dålig matsmältning, takykardi eller yrsel, för att få dessa symtom under kontroll.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Gasparino, Alba. (2009). Psicosomática y Adolescencia. Clínica y Salud20(3), 281-289. Recuperado en 01 de enero de 2019, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S1130-52742009000300009&lng=es&tlng=es.
  • Green, A. (2005). Teoría. En A. Maladesky, B. Lopez y Z. López, Psicosomática. Aportes teórico-clínicos en el siglo XXI. Buenos Aires: Editorial Lugar.
  • Winnicott, D. (2010). El trastorno psicosomático En Exploraciones psicoanalíticas, Tomo I. Buenos Aires: Editorial Paidós.
  • Berrocal, Carmen, Fava, Giovanni A., & Sonino, Nicoletta. (2016). Contribuciones de la Medicina Psicosomática a la Medicina Clínica y Preventiva. Anales de Psicología, 32(3), 828-836. https://dx.doi.org/10.6018/analesps.32.3.219801
  • Satsangi AK, Brugnoli MP. Anxiety and psychosomatic symptoms in palliative care: from neuro-psychobiological response to stress, to symptoms’ management with clinical hypnosis and meditative states. Ann Palliat Med. 2018;7(1):75‐111. doi:10.21037/apm.2017.07.01

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.