Så länge jag vet vem jag är har jag inget att bevisa

De som älskar dig för den du är har du inget att bevisa för. De känner till dina gränser och att deras rättigheter slutar där dina börjar.

Behovet av att bevisa vissa saker för andra så att de kan godkännas eller erkännas är en onödig källa till stress.

Om du stannar upp och tänker på det i några sekunder kanske du inser att det är något du gör lite för ofta: för att bevisa din kärlek för familj eller vänner slutar det med att du gör saker du inte vill.

Självklart har man ibland inget annat val än att göra vissa saker för att stärka förhållandet eller uppfylla samhällets förväntningar om vi vill komma överens med någon. Men det finns alltid gränser. Med dessa menar vi dina egna värderingar och, framförallt, din personliga värdighet.

När du avviker från dessa värderingar och finner dig förpliktigad att bevisa saker som inte känns rätt för dig löper du risken att drabbas av en identitetskris eller depression.

Låt oss ta en titt på det.

Att vara helt ärlig mot dig själv är att vara fri och må bra

Att säga ”NEJ” är ibland svårt; du är rädd att såra någon eller, ännu värre, att göra någon du älskar besviken. Men trots det är ordet kapabelt att öppna ett oändligt antal dörrar och möjligheter. Detta eftersom ”NEJ” ibland betyder ”JA” när det sägs vid rätt tidpunkt.

Låt oss ta ett exempel: du är i ett förhållande med en väldigt komplicerad partner, trots att det inte finns någon kärlek mellan er och du bara gråter och är olycklig.

Ett vältajmat ”NEJ” – även om det är svårt och jobbigt – är att ge dig själv möjligheten att börja om och sluta såra varandra. Men om du fortsätter på samma väg är allt du gör att ta avstånd från dig själv och falla in i värdelöst lidande.

Utsikt-vid-havet

Modet att visa vem du är och vad du vill

Att visa vem du är och vad du vill ha är en väldigt viktig överlevnadsteknik. Det är som att markera ditt revir. Det informerar andra om hur långt de kan gå och vad de kan stöta på när de korsar dessa gränser.

  • Gör det tydligt från början vad dina värderingar är och vad du är villig att tolerera. Se till att de vet vilken information som inte behövs. Det gör saker enklare och gör det givetvis lättare att bo tillsammans.
  • De som aldrig sätter gränser öppnar upp för andra att korsa dessa gränser och alltid be om lite mer. De hoppas på att du alltid kommer att vara tillgänglig för dem och kommer inte att respektera dina rättigheter eller behov.
  • Det är långt ifrån att se genom en egoistisk lins och isolera sig från världen. Du måste snarare se det som ett ”firande av den du är”.

Så snart du har en tydlig uppfattning om vem du är, vad du vill ha och vad du är villig att tillåta kommer du att uppleva en känsla av inre frid, och du kommer dessutom att komma överens med andra mycket bättre.

Du är även fullt medveten om att andra har rätten att vara ärliga mot sig själva, spontana och att uppriktigt vara sig själva utan att vara falska.

Ingen bör känna sig förpliktigad att visa sig som något de inte är.

Kvinna-sminkar-sig

Jag vet vem jag är och har inget att bevisa

Obeslutsamhet, osäkerhet och låg självkänsla försätter dig i ett kontinuerligt sökande efter acceptans för att må bra. Det är inte så det ska vara.

De som söker efter acceptans hos andra hamnar i en farlig spiral. Det är de som alltid försöker behaga sin parter eftersom ”det är det enda sättet” de kan må bra.

  • Det är inkapabla att säga nej till familjemedlemmar, även om det går mot deras principer. De är rädda för besvikelse mer än något annat, eller att projicera en annan bild än vad deras föräldrar har av dem.
  • Allt detta kan göra att du faller in i en avgrund av lågt självförtroende som hindrar dig från att ha en positiv, stark och ärlig självbild. Du är så fokuserad på utsidan att du slutar lyssna på dig själv. De som inte lyssnar på sig själva slutar bry sig om sig själva och går vilse.

Gå-barfota

Man kan säga att livet framförallt är en process att återupptäcka sig själv. När du uppnår en ”inre sammankoppling” kan du etablera mer tillfredsställande förhållanden med andra.

Det är då du börjar upptäcka andra, blir medveten om allas rättigheter och magin i att konstruera gemensamma projekt, samtidigt som du känner dig fri men intensivt förenad på samma gång.

Det är definitivt inte en lätt uppgift, men den är värd det för att långsamt anlända till den punkt där du hittar balansen som krävs för att sluta försöka verka som något du inte är eller känner dig som.

Modet att säga ”NEJ” och att veta att du inte har något att bevisa är befriande.