Känner du till de fantastiska sömnstadierna?

Även om du kanske tror att du inte drömmer vissa nätter genomgår din hjärna alltid de olika sömnstadierna, som producerar mentala bilder.
Känner du till de fantastiska sömnstadierna?
Grecia Morillo

Skriven och verifierad av kirurg Grecia Morillo.

Senaste uppdateringen: 19 september, 2022

Sömn är en psykologisk process som din kropp behöver för att återställa resurserna du gör slut på under dagen och utföra de interna funktioner som håller kroppen i drift. Sömnen kan delas upp i olika skeden, men vilka är egentligen de olika sömnstadierna?

Innan vi går in på det vill vi påpeka att det finns yttre faktorer som kan störa dessa faser, inklusive:

  • Tobaksbruk
  • För stor kaffekonsumtion
  • Alkoholmissbruk
  • Ångest
  • Stress

I den här artikeln ska vi ta en titt på de olika sömnstadierna och hur du kan se till att du genomgår dem.

Vilka är de fysiska sömnstadierna?

Medan dina ögon är stängda finns det tydliga elektriska oscillationer som kan ses på ett elektroencefalogram (EEG) vid en alfasats på 8-13 per sekund.

I takt med att minuterna går kan man se de olika förändringarna som associeras med varje skede i sömnen, i enlighet med din hjärnaktivitet.

Det är så forskare lär sig om sömn idag.

Hur delas sömnstadierna upp?

Trött man

Det första stadiet

  • Det är det lättaste sömnstadiet. Det är ett kort skede under vilket hjärnan kan gå in i och lämna drömstadiet, och det är även väldigt lätt att vakna.
  • I det första stadiet upplever du REM-sömn när din kropps muskler börjar sakta ned.
  • Du kan uppfatta ljudmässig och sensorisk stimuli. Stadiet är inte särskilt återställande eftersom det är miniminivån av vila.
  • Du kan uppleva plötsliga muskelsammandragningar i detta skede. Det är därför vissa ibland upplever en känsla av att de faller: det är din uppfattning som går från det första sömnstadiet till det andra stadiet.

Vi rekommenderar att läsa: 5 sätt att bekämpa sömnstörningar

Det andra stadiet

Kvinna har svårt att sova på flygplan
  • I sömnens andra stadium uppstår ett mönster där dina ögonrörelser upphör och de dynamiska hjärnvågorna saktar ned, vilket lämnar en enda aktivitet av snabba hjärnvågor.
  • På EEG:n börjar ett mönster som kallas sömnspindlar dyka upp.
  • Utöver de långsamma vågorna är detta det första ögonblicket när din kroppstemperatur, hjärtrytm och andning börjar sakta ned.
  • Vid den här punkten blockerar ditt nervsystem sensorisk stimulans, vilket gör det nästan omöjligt att uppfatta information utifrån.
  • Det kan utgöra en väldigt uppfriskande del av sömnen, även om den kommer i små doser.

Det tredje stadiet

  • I detta sömnstadium börjar du få mycket långsammare hjärnaktivitet än i de tidigare stadierna. Dessa är deltavågor, som blandas med snabba men mindre vågor.
  • I det här sömnstadiet kan en person ofta gå 2-3 minuter utan ögonrörelser och kan vara svår att väcka.
  • Sensorisk stimuli blockeras helt och hållet. När en person vaknar under detta stadium kan de känna sig desorienterade och förvirrade.
  • Under denna period finns det inga drömbilder, blodtrycket sänks och produktionen av tillväxthormon ökar.

Det fjärde stadiet

Man i djup sömn
  • Detta stadium vägleds nästan helt av deltavågor. Det är ett tillstånd av djup, intensiv sömn från vilken det är väldigt svårt att vakna.
  • Det finns inga ögonrörelser och inga muskelrörelser. Det är vanligtvis i detta sömnstadium som barn kissar i sängen, går i sömnen eller upplever mardrömmar.
  • I det här skedet av djup sömn inträffar inga drömmar. Det varar vanligtvis i runt 20 minuter.
  • Det är detta tillstånd som låter dig veta om du fått bra sömn eller om den inte var tillräckligt återställande.

Hur många sömnstadier sker under en natt?

Folk växlar vanligtvis mellan REM-sömn och sömn utan ögonrörelser i etapper om 70-100 minuter.

REM-sömn varar vanligtvis i 5-30 minuter, medan resten av sömnen inte innefattar några ögonrörelser.

Båda cyklerna upprepar sig vanligtvis var 90:e minut under natten, och du upplever generellt sett 4-6 cyklar av REM-sömn.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Miró, E., Cano-Lozano, C., & Buela-Casal, G. (2005). SUEÑO Y CALIDAD DE VIDA. Revista Colombiana de Psicología. https://doi.org/10.1097/MRR.0000000000000137</li>
  • Prados, G., & Miró, E. (2012). Fibromialgia y sueño: Una revisión. Revista de Neurologia.
  • Vera, A. (2010). Dormir Bien. Consejo Editorial de Educación Pública Del Royal College of Psychiatrists. https://doi.org/10.1517/13543784.7.5.803</li>
  • Luis González de Rivera Revuelta, J. (1993). Psicopatología del sueño. Focus on Psychiatry Página.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.