7 livsmedel som höjer dina urinsyranivåer
När det finns stora mängder urinsyra i blodomloppet kan det resultera i artrit eller gikt. När det ansamlas i ledvätskan orsakar det inflammation och smärta, främst i tår och fotleder. Vissa livsmedel innehåller mycket puriner, vilket höjer dina urinsyranivåer.
Att genomgå regelbundna blodprov och följa en balanserad kost är två av nycklarna till att förebygga det.
Livsmedel som höjer dina urinsyranivåer
1. Skaldjur
De är rika på puriner, så du bör äta dem med måtta om du har höga urinsyranivåer. Bland dem hittar vi krabba, räkor, ostron och musslor. Skaldjur bör undvikas både i färsk och konserverad form, eftersom även de sistnämnda kan öka urinsyranivåerna i blodet.
Besök denna artikel: Lider du av gikt? Undvik dessa 7 livsmedel
2. Rött kött
Du bör undvika det helt och hållet om du har problem med urinsyran. Fläsk- och biffbuljong innehåller stora mängder puriner. Fett kött, köttfärs, njure och inälvor är andra bovar.
3. Baljväxter
Linser, kikärtor och bönor är kända för sina höga koncentrationer av puriner, så personer med höga urinsyranivåer bör begränsa sin konsumtion till 1-2 dagar i veckan max.
4. Vissa grönsaker
Grönsaker du borde äta med måtta eller undvika om du har problem med dina urinsyranivåer inkluderar:
- Sparris
- Svamp
- Blomkål
- Spenat
- Rädisor
- Purjolök
5. Alkohol
Öl är faktiskt mer skadligt för personer med höga urinsyranivåer än skaldjur och rött kött eftersom det ökar kroppens produktion av syran och gör elimineringen svårare. Experter rekommenderar att man undviker öl om man lider av gikt.
6. Söta drycker och desserter
Läsk och processad juice innehåller majssirap, som stimulerar produktionen av urinsyra. Industriella bakverk, kakor, tårtor och liknande är i sin tur laddade med socker som kommer förvärra ditt tillstånd.
7. Kaffe
Om du dricker för mycket kaffe kan det vara skadligt för din hälsa, så det är bäst att dricka bara en eller två koppar om dagen som mest.
Symptom på höga urinsyranivåer
När dina nivåer blir väldigt höga drabbas du av gikt eller njursten. De vanligaste symptomen inkluderar:
- Smärta i stortån
- Intensiv smärta och inflammation i lederna
- Svårigheter att urinera
- Hög puls
- Smärta i knäna
- Njursten
- Trötthet
- Hårda klumpar runt ledområdena
Vill du veta mer? Läs: Motverka infektion och lös upp njursten med ingefärste
Behandlingar för höga urinsyranivåer
Smärtan kan vara väldigt jobbig, men det finns saker du kan göra för att lindra problemet. Man kan bland annat applicera ett kallt omslag på ömma leder.
- En läkare kan skriva ut icke-steroid antiinflammatorisk medicin, som kan ge stor lindring.
- Din läkare kan rekommendera att påbörja medicineringen med låga doser som sedan gradvis ökar.
- Din behandling kan ta mellan sex och tolv månader.
- Under denna period bör du ta hand om din kost och få lätt till måttlig träning regelbundet.
En exempeldiet för att sänka dina urinsyranivåer
Den här kosten innehåller protein som huvudsakligen kommer från mejeriprodukter och ägg. Du kan inkludera kanin som en köttkälla om du vill, eftersom det har lågt purininnehåll och lågt kolesterol.
Frukost
- 2 dl skummjölk
- 2 skivor fullkornsbröd
Mellanmål
- 1 banan
Lunch
- Gnocchi med tomatsås
- Grillad vit fisk (men undvik sill, makrill, sardiner, sardeller, ansjovis)
- Brylépudding
Mellanmål
- 1 skiva vattenmelon
Middag
- Äggplanta med parmesan
- Sallad med tomat, morot och basilika
- Du kan blanda ingredienserna som du vill så länge du kommer ihåg att balansera protein, grönsaker, frukt och spannmål. Håll fettinnehållet lågt.
Kom ihåg: artikeln har ett informativt syfte och är inte ett substitut för en läkares rekommendationer. Du kanske blir rekommenderad en annan diet om dina urinsyranivåer är långt över det normala.
Ta hand om din hälsa – den är det viktigaste du har! Ingen annan än du är ansvarig för den.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Álvarez-Lario, B., & Alonso-Valdivielso, J. L. (2014). Hiperuricemia y gota: el papel de la dieta. Nutricion Hospitalaria. 29 (4), 760-770. https://scielo.isciii.es/scielo.php?
- Ayoub-Charette, S., Liu, Q., Khan, T. A., Au-Yeung, F., Blanco Mejia, S., de Souza, R. J, Wolever, T., Leiter, L. A., Kendall, C., & Sievenpiper, J. (2019). Important food sources of fructose-containing sugars and incident gout: a systematic review and meta-analysis of prospective cohort studies. BMJ Open. 9 (5): e024171. https://bmjopen.bmj.com/content/9/5/e024171.info
- George, C. & Minter, D. A. Hyperuricemia.[Updated 2023 Feb 11]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatePearls Publishing. 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459218/
- Jakše, B., Jakše, B., Pajek, M. & Pajek, J. (2019). Uric acid and plant-based nutrition. Nutrients, 11(8), 1-15. https://www.mdpi.com/2072-6643/11/8/1736/htm
- Kakutani-Hatayama, M., Kadoya, M., Okazaki, H., et al. (2017). Nonpharmacological management of gout and hyperuricemia: hints for better lifestyle. American Journal of Lifestyle Medicine, 11 (4), 321-329. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1559827615601973
- Keller, S. (s.f.). Gota. Manual MSD. https://www.msdmanuals.com/es-es/hogar/trastornos-de-los-huesos,-articulaciones-y-m%C3%BAsculos/artritis-por-pirofosfato-c%C3%A1lcico-y-gota/gota
- Mayo Clinic. (25 de junio de 2022). Dieta para la gota: qué cosas están permitidas y cuáles no. https://www.mayoclinic.org/es/healthy-lifestyle/nutrition-and-healthy-eating/in-depth/gout-diet/art-20048524
- Medline Plus. (30 de abril de 2023). Ácido úrico en la sangre. Biblioteca Nacional de Medicina de Estados Unidos. https://medlineplus.gov/spanish/ency/article/000422.htm
- My Health Alberta. (8 de setiembre de 2022). Diet and gout. https://myhealth.alberta.ca/Health/Pages/conditions.aspx?hwid=ty2036&lang=en-ca
- Nieradko-Iwanicka, B. (2021). The role of alcohol consumption in pathogenesis of gout. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 1-9. Disponible en: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10408398.2021.1911928
-
Pontón, R. A. (2010). Enfermedades relacionadas con la nutrición. Errores congénitos. Invenio: Revista de investigación académica, (24), 147-166. Disponible en: https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=3394350
- Rho, Y. H., Zhu, Y., & Choi, H. K. (2011). The epidemiology of uric acid and fructose. Seminars in Nephrology. 31 (5): 410-419. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3197219/