Varför varmkorv ökar risken för cancer
Vissa komponenter i ett av de mest konsumerade livsmedlen i världen (speciellt bland barn) kan orsaka cancer. Detta har avslöjats av flera studier under de senaste åren. Konsumtionen av varmkorv, och framförallt det nitrit de innehåller, kan leda till vissa hälsorisker, framförallt för unga personer.
Fakta om konsumtion av varmkorv och vissa sjukdomar
En av studierna undersökte leukemipatienters konsumtion av varmkorv och liknande livsmedel. De analyserade matvanorna hos barn från födsel till tio års ålder. De som åt fler än tolv varmkorvar per månad löpte nio gånger större risk att drabbas av denna blodsjukdom. Och notera även att risken dessutom fanns i fall där mödrarna konsumerade fler än tolv varmkorvar per månad innan födseln.
Liknande resultat avslöjade en studie som genomfördes i Denver, Colorado. De visade att barn vars mödrar hade ätit varmkorv minst en gång per vecka under graviditeten hade fördubblad risk för hjärntumörer – nästan lika högt som hos personer som regelbundet konsumerar detta livsmedel.
Varför kan varmkorv orsaka cancer?
Ett av de huvudsakliga problemen med detta livsmedel, som barn ofta önskar till middag, är att det innehåller nitriter som konserveringsmedel, i syfte att bekämpa botulism. När varmkorvar tillagas kombineras dessa nitriter med andra naturliga komponenter hos köttet och bildar cancerogena beståndsdelar vid namn “N-nitroso”.
Man tror även att nitriterna kombineras i magen och bildar samma substanser, vilket länkar dem med cancer i blåsan, hjärnan, magen, njurarna, matstrupen och munnen. Allt “härdat” kött innehåller nitriter, och inte bara varmkorv. Samma sak gäller för hamburgare och bacon.
Alla varmkorvar vi hittar på marknaden innehåller dock inte nitriter. Du kan se vilka som är fulla av denna substans genom färgen. Om köttet är ljusrött (färgen färskt kött har) betyder det att det är fullt med konserveringsmedel.
Varmkorv som är fri från nitriter har en ljusbrun färg. Låt dig dock inte luras, för vissa livsmedelstillverkare vet hur man kombinerar andra ingredienser för att få det att verka som om varmkorven inte innehåller så många nitriter.
Välj hemgjort hellre än industrialiserat
Som ett första steg är det viktigt att äta hemgjord varmkorv snarare än industrialiserade varianter. Detta kan vara korvar du köper på jordbruk, vid marknader eller i slaktbutiker. De industrialiserade korvarna hittar du i matbutiker, de kommer i regel i förslutna paket.
Vidare råder vi dig att inte äta fler än tolv korvar per månad, oavsett var du köper dem. Du kan be din lokala butik att köpa in typer som är fria från nitriter och ta reda på vilken typ som serveras i ditt barns skola.
Det är sant att vissa grönsaker också innehåller nitriter (de flesta har grön färg, som sallad, selleri och spenat), men konsumtion av dessa grönsaker minskar risken för cancer. Detta är möjligt tack vare det faktum att de inte bildar “N-nitroso”. Nitriter från grönsaker är fördelaktiga eftersom de innehåller vitamin D och C, som förhindrar produktionen av “N-nitroso”. Därför är de inte farliga för vår hälsa – tvärtom.
Hur tillverkar man varmkorv?
Om du fortfarande är nyfiken på detta livsmedel eller om studierna om nitriter inte har övertygat dig kanske det skulle vara bra för dig att veta hur varmkorv tillverkas. Efteråt kan du välja huruvida du vill fortsätta äta dem eller inte.
Korv är en av de mest konsumerade livsmedlen i hela världen och samtidigt en av de mest uråldriga. De gömmer därmed många fördelar som kan vara bra att avslöja. Vi refererar självklart till de industriellt framställda varianterna som man köper i matbutiken och vars källa är “riskabel”.
Läkare, näringsexperter, forskare och utredare har alla analyserat de komponenter som bildar varmkorven, som i andra länder kallas för bland annat salsichas, sausage, panchos, frankfurters och viennese. Det finns runt 35 olika typer, men vi refererar till de klassiska “wienerkorvarna”. Alla har sin egen karaktäristiska arom, textur, smak och, framförallt, sina egna ingredienser.
Ingredienserna och teknikerna som majoriteten av de industrialiserade korvmärkena använder sig av är:
Mekaniskt separerat kött
Köttet i varmkorv är fågel och kommer från olika typer av fåglar, men främst kyckling och kalkon. Fåglarna plockas och placeras i ett mekaniskt system som separerar benen från köttet. Detta kan även göras med kor och grisar, men det är svårare. I en mikroskopisk analys av köttet som används i varmkorv kan man observera en rad olika vävnader och krossat ben, nerver, brosk, blodkärl, hud med mera.
Smakämnen och vatten
Den andra huvudsakliga ingrediensen i varmkorv är vatten. Livsmedelsregler säger att minst 10% av varje enhet måste vara vatten. Vissa märken har dock visat sig innehålla upp till 50%. Vi kanske tror att detta är bra för vår hälsa, men problemet är inte själva vattnet, utan vad det är blandat med. Vatten löser upp konstgjorda smakämnen och innehållet av detta beror på olika regler i olika länder. Dessa kemiska ämnen, essenser och smakämnen ska göra korvarna kryddigare eller mer smakrika.
Salt och majssirap
Dessa två ingredienser finns i stora kvantiteter i all snabbmat. I fallet med majssirap används det för att tillföra konsistens, textur och sötma som liknar de i hemgjorda eller traditionella korvar. Å andra sidan är salt (natriumklorid) nödvändigt för framställningen, men används ofta i överdrivna mängder. En varmkorv innehåller till exempel nästan 500 mg salt, vilket är 10% av det rekommenderade dagliga intaget.
Natriumfosfat och kaliumlaktat
Natriumfosfat är en blandning av natriumsalter och fosforsyra, och fungerar som en tillsats. I detta specifika fall interagerar det med proteinerna (gör dem “värdelösa”) för att öka saftigheten och minska vattenförlusten. Angående kaliumlaktat är det en typ av salt som används som en surhetsreglerare och antioxidant. Det är ett konserveringsmedel för kött eftersom det har antimikrobiella egenskaper (dödar skadliga bakterier).
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Larsson, S. C., Bergkvist, L., & Wolk, A. (2006). Processed meat consumption, dietary nitrosamines and stomach cancer risk in a cohort of Swedish women. International Journal of Cancer. https://doi.org/10.1002/ijc.21925
- Campos, J., Gil, J., Mourão, J., Peixe, L., & Antunes, P. (2015). Ready-to-eat street-vended food as a potential vehicle of bacterial pathogens and antimicrobial resistance: An exploratory study in Porto region, Portugal. International Journal of Food Microbiology. https://doi.org/10.1016/j.ijfoodmicro.2015.04.016
- Bouvard, V., Loomis, D., Guyton, K. Z., Grosse, Y., Ghissassi, F. El, Benbrahim-Tallaa, L., … Wu, K. (2015). Carcinogenicity of consumption of red and processed meat. The Lancet Oncology. https://doi.org/10.1016/S1470-2045(15)00444-1
