Forskare hittar hjärnmekanismer som får rökare att sluta

Försöker du sluta röka? Lär dig om en ny studie som tittar på varför det är så svårt för vissa att sluta och upptäck några hjälpsamma trick för att hjälpa dig på vägen!
Forskare hittar hjärnmekanismer som får rökare att sluta

Senaste uppdateringen: 27 maj, 2022

Är du en rökare som vill sluta? En studie som publicerades i JAMA Psychiatry has gjort några väldigt viktiga fynd.

I utredningen upptäckte forskare att hur starka eller svaga våra hjärnbegränsande mekanismer är avgör hur enkelt eller svårt det är att sluta röka.

Ett automatiskt beteende

Bryter cigarett

Rökning är ett automatiskt beteende och kan bara kontrolleras (och begränsas) av vissa hjärnkretsar. För många rökare är dessa kretsar förhindrade och fungerar inte ordentligt. En person som röker ett paket cigaretter om dagen har gjort vanan till något repetitivt och mekaniserat. Det är något personen behöver göra för att hjärnan är van vid det.

Och det går långt bortom nikotinberoende eller andra substanser man hittar i tobak. En slutsats i studien är att ju lägre blodsyrenivån i begränsningskontrollkretsen är, desto större är möjligheten att personen kan stå emot frestelsen att röka. 

Det finns därför viktiga neurobiologiska faktorer som kan förklara varför vissa rökare har större svårigheter med att sluta röka. Baserat på dessa data kan forskare analysera den möjliga potentialen hos olika behandlingar. De kan utröna ifall de är farmakologiska eller baserade på beteendeförändringar.

Dessa terapier kan stärka kommunikationen i kontrollkretsen hos rökare och på så sätt hjälpa dem att sluta röka.

Mer information om studien

I början tittade specialister på kontrollnätverket i hjärnorna hos flera rökare. De var beroende av nikotin, men ville sluta röka med ett program som varade i ett par veckor. Forskare använde funktionella magnetiska resonansbilder (fMRI) för att övervaka hjärnaktiviteten. De som ville sluta röka utförde samtidigt kontrolluppgifter.

Deltagarna fick trycka på en tangent på datorn varje gång en röd cirkel visade sig på skärmen. Ibland visade sig en annan färg. Deras svar, beroende på hur hög blodsyresättning de hade, indikerade att hjärnan använde mer resurser för att stoppa det automatiska svaret, dvs. när de tryckte på knappen med den “andra” cirkeln.

Slutsatser av studien

Efter två månader kunde 50% av deltagarna som ville sluta faktiskt göra det. De som inte lyckades hade liknande bra poäng på kontrolltestet som de som lyckades sluta röka. Men en slutsats av studien var att denna grupps automatiska beteende var väldigt starkt och väldigt assimilerat.

Testerna bekräftar att biologiska olikheter kan hjälpa till att förklara varför vissa rökare som försöker sluta lyckas bättre än andra.

Bra vanor för att hjälpa rökare att sluta

skylt

Det första steget till att sluta röka är att identifiera de gånger du löper större risk för att röka. Det kan vara på morgonen, efter att ha ätit eller haft sex, eller när du kör bil?

Det går även att be om hjälp från familj, vänner och kollegor.

  • Du måste säga till dem när du planerar att ge upp rökningen. Vid det laget ska du ha gjort dig kvitt alla dina cigaretter och alla spår av dem.
  • Du borde även rengöra allt som luktar rök, som kläder och möbler.
  • Du kan lägga godis eller kakor på de platser som du brukade förvarade dina cigaretter på.
  • Det är effektivt , speciellt för väldigt energetiska eller nervösa personer, att hitta aktiviteter som ockuperar deras händer och sinnen.
  • Prova spel på din mobiltelefon eller lös korsord.

En ny livsstil

Du måste ändra dina dagliga vanor och ditt schema för att kunna sluta röka. Du bör exempelvis äta vid olika tillfällen, äta mindre måltider istället för stora, flytta runt på grejer i ditt rum eller dina möbler, etc.

Träning är alltid positivt, speciellt för att sluta röka. Utöver att minska ångest och stress skapar det en känsla av fysiskt och mentalt välmående som reducerar behovet av att röka.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.