“Bionisk ryggrad” hjälper förlamade att gå igen

Genom att implementera en liten apparatur i hjärnan kommer patienter med förlamning att kunna röra sig igen genom att använda sig av undermedvetna tankar.
“Bionisk ryggrad” hjälper förlamade att gå igen
Maricela Jiménez López

Granskad och godkänd av läkare Maricela Jiménez López.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

De senaste decennierna har teknologi och medicin avancerat enormt. Vi har kommit till den punkt där behandlingar och lösningar utvecklats för sjukdomar som förr betraktades som obotliga. Nu har en bionisk ryggrad skapats.

Tack vare de betydelsefulla vetenskapliga framstegen har många sjuka människor kunnat förbättra sin livskvalitet och förväntade livslängd.

Ett aktuellt exempel innefattar en grupp australiensiska forskare som skapat en liten apparatur, bara några centimeter lång, som kan hjälpa de som är förlamade eller har en protes att gå igen.

Det har kallats för en “bionisk ryggrad” och implanteras i ett blodkärl på sidan av hjärnan för att återställa rörlighet, baserat på undermedvetna tankar hos förlamade patienter.

“Bionisk ryggrad” – En lovande teknologi

Implantat

Forskarna som skapade denna intressanta apparatur arbetar på Royal Melbourne Hospital (University of Melbourne) och Florey Institute of Neuroscience and Mental Health.

Idén bakom apparaturen är att hitta ett alternativt sätt att koppla tankar med kroppens rörelser.

Detta betyder att en person med denna apparatur implanterad i hjärnan kan röra sig med hjälp av sina undermedvetna tankar. Det låter personen röra sig precis som denne vill, precis som alla andra.

Den bioniska ryggraden implanteras genom att göra ett litet snitt i nacken för att föra in en kateter med apparaturen inuti.

När den väl är i blodkärlet transporteras apparaturen till hjärnans motoriska bark. Detta är området i hjärnan som ansvarar för att generera nervimpulser som kontrollerar frivilliga muskelrörelser.

Efter att katetern har tagits bort fäster elektroderna på den bioniska ryggraden sig på väggarna i en ådra och börjar skicka signaler direkt till den motoriska barken.

Dessa signaler överförs till en annan apparatur i patientens axel och slutligen till den bioniska protesen, vilket utnyttjar Bluetooth-teknologi.

Det är inget som går att uppnå på första försöket, men forskare säger att med träning kan patienter steg för steg sakta börja kontrollera sina rörelser undermedvetet.

Ska testas för första gången på människor

Hittills har apparaturen bara testats på får, men försök på människor är sagt att börja 2017.

De tre patienterna kommer att väljas från Austin Health Spinal Cord Unit, och operationen kommer att utföras vid Melbourne Royal Hospital i Victoria, Australien.

I de första faserna kommer patienter med förlamning i de lägre extremiteterna att väljas, och deras respons på behandlingen att analyseras.

Teknologin är den “heliga graalen” av forskning inom bionisk teknologi, enligt uttalanden från Terry O’Brien, chef för sjukhusets neurologiska avdelning.

Samtidigt menar Dr. Nicholas Opie, chefsforskare och biomedicinsk ingenjör vid University of Melboure, att det är en enkel, men omfattande, procedur.

Den komplicerade biten kommer vara att lära sig använda tankarna för att flytta de bioniska proteserna naturligt, med ens undermedvetna.

Teknologin reparerar inte de skadade vägarna i hjärnan. Istället används alternativa vägar för att skicka signaler till motsvarande extremitet.

“Vad de gör är att de implanterar en sändare som skickar de nödvändiga signalerna för att röra lemmen förbi det skadade området,” förklarar läkaren.

Även om det inte är den första teknologin som utvecklats för att hjälpa förlamade patienter så försäkrar teamet bakom bionisk ryggrad att det är det största genombrottet, i både resultat och omfattning.

Om resultaten är positiva i de mänskliga försöken så förväntas behandlingen också kunna användas på andra områden. Här ingår patienter med epilepsi, tvångssyndrom och Parkinsons sjukdom.

Teknologin i den här artikeln beskrevs i Nature Biotechnology.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.