4 anledningar till varför du har ont i ryggen

Både brist på och överdriven fysisk aktivitet kan vara riskfaktorer när du lider av ont i ryggen, därför är det viktigt att man anpassar sina aktiviteter till sina förmågor.
4 anledningar till varför du har ont i ryggen
Carlos Fabián Avila

Skriven och verifierad av läkare Carlos Fabián Avila.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Lider du ibland av oförklarliga ryggsmärtor som du inte riktigt vet varifrån de kommer? Orsakerna kan vara många. Vi ska berätta om några som kan förklara varför du har ont i ryggen.

Ryggsmärta är en uppsättning symptom som visar sig som obehag i området kring ryggraden.

Vem som helst kan lida av ryggont. Faktum är att ungefär två tredjedelar av den vuxna befolkningen får dessa besvär emellanåt.

Anledningar till varför du har ont i ryggen

De flesta anledningarna till varför ryggsmärta utlöses har att göra med förändringar i ryggradens struktur.

Det kan bland annat påverka:

  • Ligament
  • Muskler
  • Ryggdiskar
  • Ryggkotor

Specifika faktorer

Det kan finnas många orsaker till varför du har ont i ryggen

Anledningen till varför du har ont i ryggen kan variera, till exempel kan det komma från trauma, dålig hållning och muskelsvaghet. Det kan också bero på överdriven ansträngning och mekanisk överbelastning.

Icke-specifika faktorer

Å andra sidan kan ryggsmärta bero på något helt annat.

Det är när du har smärta som varierar i intensitet beroende på förändringar i hållning. Det kan också variera när du utför vissa fysiska aktiviteter.

I dessa fall av ryggsmärta behöver man titta närmare på vilka olika biologiska, sociala, strukturella och även psykologiska faktorer som kan spela in.

Riskfaktorer för ryggsmärta

1. Stress och depression

Depression kan vara en anledning till ryggsmärta

Enligt olika studier är både kronisk smärta och ländryggssmärta ofta någonting som kan sammankopplas med stress, depression och ångest.

  • Även om orsaken till smärtan är fysisk har det visats att psykologiska faktorer har en viktig inverkan på hur smärtan utvecklas och kan behandlas. Därför är det lämpligt att ta en paus och koppla av.
  • Det är viktigt att man ser till att sova tillräckligt och regelbundet samt att man också har många roliga aktiviteter som kan ge glädje i det dagliga livet.

2. Ålder

Medan åren går blir kroppen naturligt mer sliten, och det inkluderar ryggraden och lederna.

Därför är ryggsmärta vanligare hos äldre människor, vilka väldigt ofta lider av sjukdomar som artros eller spinal stenos.

I motsats till det är anledningarna till att yngre människor drabbas av ryggsmärtor oftast definierbara problem. Exempel på sådana är diskbråck eller degenerativa sjukdomar i mellankotskivorna.

3. Genetik

Ryggsmärta kan komma på grund av genetiska orsaker

Det kan finnas en genetisk predisposition som kan vara anledningen till varför du har ont i ryggen. Det kan speciellt gälla för de som har symtom på ländryggssmärta och diskproblem redan från ung ålder.

Det finns studier som visar att den muterade genen CHST3 verkar öka risken med 30% för att utveckla degeneration i ländryggen.

Dessa visar också att om en av föräldrarna har denna gen är sannolikheten 50% att barnet också kommer drabbas.

I dessa fall är det bäst att upprätthålla en hälsosam livsstil och att man undviker intensiv fysisk träning. Har man nämnda gen bör tyngdlyftning helt uteslutas.

4. Risker i arbetet

Världshälsoorganisationen (WHO) anser att det finns ett samband mellan muskuloskeletala sjukdomar och fysisk ansträngning på jobbet.

Aktiviteter som kräver stor ansträngning är sådana som innebär tunga lyft. Det kan handla om att flytta, bära och skjuta saker eller använda vissa maskiner eller verktyg.

Ryggsmärta kan dock också orsakas av repetitioner och antalet timmar per dag som en individ vardagligen utför tunga lyft.

Medan tillfälliga stresskador är akuta men korta kan exponering för vardaglig och regelbunden stress resultera i kroniska skador och besvär.

Något man kan tänka på i dessa situationer är att bära tungt nära kroppen, och att man böjer sig med knäna för att hålla ryggen rak.

Det kan också samtidigt rekommenderas att man håller lugna och kontrollerade rörelser när man utför riskfyllda aktiviteter.

5. En stillasittande livsstil

Mycket stillasittande kan leda till ryggont

Fysisk inaktivitet är en dödlig riskfaktor hela världen över, och det är uppenbart att det är någonting som skadar de lokomotoriska funktionerna.

Det är viktigt att hålla sig aktiv eftersom aktiva muskler behåller sin funktionella kapacitet, vilket även gäller senor och ben.

Håller man sig inte aktiv kommer de biologiska strukturerna att försvagas och kommer på så vis inte att ha tillräckligt med styrka för att kunna skydda ryggraden och stabilisera leder och ligament.

Brist på muskelkraft leder till slut till att risken ökar för att ryggsmärta uppstår eller inte försvinner.

Ja, ibland är det svårt att vara aktiv, särskilt om man har en stillasittande arbetsmiljö. Men att ta trappan istället för hissen eller använda bilen mindre och ta promenader är bra sätt att öka den fysiska aktiviteten.

6. Dålig hållning

Dålig hållning är en av de vanligaste orsakerna till ryggsmärta. Finns inga redan existerande skador i ryggen kan detta vara varför du har ont i ryggen. Det beror på en sned viktfördelning på grund av huvudet.

Det ger till följd att musklerna i ryggen spänns och överansträngs för att balansera kroppen.

Rätt hållning när man står är att hålla huvudet, axlarna, höfterna och fötterna i en rak linje.

Sitter du bör du ha fötterna på golvet, hålla knäna i en rät vinkel, hålla ryggen mot ryggstödet och, framför allt, inte sitta i en hopsjunken ställning.

Man bör också undvika att vrida kroppen eller böja midjan så mycket som möjligt, eftersom dessa rörelser förknippas med ökad risk för ryggsmärta.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.