10 otroliga fördelar med havregryn

Kan havregryn hjälpa till att förebygga typ 2-diabetes? Havregryns lösliga fibrer hjälper oss att smälta stärkelse och balanserar blodsockret.
10 otroliga fördelar med havregryn
Elisa Morales Lupayante

Granskad och godkänd av idrottspedagog och nutritionist Elisa Morales Lupayante.

Senaste uppdateringen: 25 augusti, 2022

Havregryn är ett av de nyttigaste och mest utsökta fullkornsspannmålen som finns. Det är även ett av de mest konsumerade i världen på grund av dess höga närings- och energivärde, och det har därför blivit en basföda i många kulturer och civilisationer genom historien. Fortsätt läsa för att få 10 otroliga hälsofördelar med havregryn (plus ett frukostrecept)!

Detta spannmål har mer protein, vitaminer, kolhydrater och näringsämnen än andra spannmål. Bäst av allt är att du kan äta det året runt, och det finns alltid tillgängligt till ett överkomligt pris. Vill du få fler anledningar till varför du bör äta det varje dag?

Det hjälper till att balansera kolesterolet

Havregryn innehåller en fiberbeståndsdel vid namn betaglukan, som enligt studier är väldigt bra för personer som lider av högt kolesterol. Att äta havregryn till frukost hjälper till att hålla kolesterolet där det ska vara.

Det är en antioxidativt

Kvinnas hjärta

Havregryn har även antioxiderande egenskaper som hjälper till att bekämpa de fria radikaler som kommer från dåligt kolesterol. Denna aspekt är verkligen viktig och spelar en vital roll i att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Det stärker immunförsvaret

Det betaglukan som finns i dessa gryn är immunförsvarets bästa verktyg mot virus och bakterier som orsakar infektioner. Att äta havregryn varje dag hjälper till att stärka immunförsvaret och skyddar din kropp mot dessa skadliga patogener.

Det hjälper till att behandla diabetes

Orsaker till diabetes

De som regelbundet äter havregryn löper mindre risk att drabbas av typ 2-diabetes. Havregryns lösliga fibrer kan dessutom hjälpa personer som redan lider av diabetes, eftersom det stimulerar smältningen av stärkelse och reglerar blodsockernivåerna – framförallt efter måltider.

Det förbättrar matsmältningen

Det faktum att havre hjälper matsmältningen betyder även att det hjälper till med problem som förstoppning. Lösliga fibrer hjälper dessutom till att minska magsyra och galla.

Det gör att du känner dig mätt

Havregryn

En av de många anledningarna till varför det är rekommenderat att äta havregryn till frukost varje dag är att det gör att du känner dig mätt längre, vilket resulterar i att du känner dig mindre manad att äta hela tiden. Denna känsla kommer från dess komplexa kolhydrater, som även kan kallas långsamma kolhydrater.

Det är anticancerogent

Havregryn innehåller lignaner och fytoöstrogener – två viktiga ämnen som hjälper till att förebygga hormonrelaterad cancer. Det är därför starkt rekommenderat att kvinnor i klimakterieåldern äter havregryn, eftersom studier har visat att detta spelar en viktig roll i att minska risken för bröstcancer.

Det hjälper till att behandla astma

Havregryn har även en hostmedicinliknande effekt som framförallt kommer väl till pass för personer som lider av hosta eller bronkit. Studier har visat att ökad konsumtion av fullkorn som havregryn kan minska risken för astma hos barn med upp till 50%.

Denna studie kombinerade fisk med havregryn och kom fram till att konsumtion av fisk och havregryn tillsammans minskar risken att bli astmatiker med 50% och risken att drabbas av avsmalnade bronkiala luftvägar med 80%.

Det skyddar hjärtat

Hjärtproblem

Lignanerna i havregryn och andra spannmål är fytokemikalier som absorberas i kroppen genom matsmältningen och kan hjälpa till att skydda hjärtat från diverse sjukdomar.

Det är vätskedrivande

Att äta havre hjälper till att eliminera urinsyra och ökar mängden urin tack vare dess höga innehåll av silikon. Denna egenskap hjälper även till att bekämpa gikt och andra sjukdomar som är relaterade till vätskeretention.

Hur kan du äta havregryn till frukost?

Det må finnas många sätt att inkludera havre i frukosten, men vi ska dela med oss av ett enkelt recept som låter dig dra nytta av alla dess egenskaper och starta dagen på rätt sätt.

Ingredienser

  • 1 1/4 dl malna havregryn
  • 6 mandlar
  • 2 nötter
  • 1 sked chiafrön
  • Honung eller stevia
  • 1 tesked russin
  • 1 kokos- eller mandeldryck

Hur gör du?

  • Välj en behållare att blanda receptet i och fyll upp den till hälften med havren. Lägg sedan till en sked chiafrön.
  • Blanda ingredienserna och häll i kokos- eller mandeldryck tills behållaren nästan är full. Se dock till att lämna tillräckligt med plats för resten av ingredienserna.
  • Lägg till de andra ingredienserna och täck över behållaren. Låt den stå i kylskåpet hela natten, och nästa dag kan du lägga till lite mer av din utvalda dryck (kokos eller mandel).

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Chandalia, M., Garg, A., Lutjohann, D., Von Bergmann, K., Grundy, S. M., & Brinkley, L. J. (2000). Beneficial effects of high dietary fiber intake in patients with type 2 diabetes mellitus. New England Journal of Medicine342(19), 1392-1398. Available at: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM200005113421903. Accessed 06/03/2020.
  • DAVIS, J. M., MURPHY, E. A., BROWN, A. S., CARMICHAEL, M. D., GHAFFAR, A., & MAYER, E. P. (2004). Effects of oat β-glucan on innate immunity and infection after exercise stress. Medicine & Science in Sports & Exercise36(8), 1321-1327. Available at: https://journals.lww.com/acsm-msse/Fulltext/2004/08000/Effects_of_Oat___Glucan_on_Innate_Immunity_and.9.aspx. Accessed 06/03/2020.
  • EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA). (2010). Scientific Opinion on the substantiation of a health claim related to oat beta glucan and lowering blood cholesterol and reduced risk of (coronary) heart disease pursuant to Article 14 of Regulation (EC) No 1924/2006. EFSA Journal8(12), 1885. Available at: https://doi.org/10.2903/j.efsa.2010.1885. Accessed 06/03/2020.
  • Mackie, A., Rigby, N., Harvey, P., & Bajka, B. (2016). Increasing dietary oat fibre decreases the permeability of intestinal mucus. Journal of functional foods26, 418-427. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jff.2016.08.018. Accessed 06/03/2020.
  • MedlinePlus (2019). Antioxidantes. Available at: https://medlineplus.gov/spanish/antioxidants.html. Accessed 06/03/2020.
  • Othman, R. A., Moghadasian, M. H., & Jones, P. J. (2011). Cholesterol-lowering effects of oat β-glucan. Nutrition reviews69(6), 299-309. Available at: https://doi.org/10.1111/j.1753-4887.2011.00401.x. Accessed 06/03/2020.
  • MedlinePlus (2018). Fibra. Available at: https://medlineplus.gov/spanish/ency/article/002470.htm. Accessed 06/03/2020.
  • Peterson, D. M. (2001). Oat antioxidants. Journal of cereal science33(2), 115-129. Available at: https://doi.org/10.1006/jcrs.2000.0349. Accessed 06/03/2020.
  • Rebello, C. J., O’Neil, C. E., & Greenway, F. L. (2016). Dietary fiber and satiety: the effects of oats on satiety. Nutrition Reviews74(2), 131-147. Available at: https://doi.org/10.1093/nutrit/nuv063. Accessed 06/03/2020.
  • Singh, R., De, S., & Belkheir, A. (2013). Avena sativa (Oat), a potential neutraceutical and therapeutic agent: an overview. Critical reviews in food science and nutrition53(2), 126-144. Available at: https://doi.org/10.1080/10408398.2010.526725. Accessed 06/03/2020.
  • Virtanen, S. M., Kaila, M., Pekkanen, J., Kenward, M. G., Uusitalo, U., Pietinen, P., … & Veijola, R. (2010). Early introduction of oats associated with decreased risk of persistent asthma and early introduction of fish with decreased risk of allergic rhinitis. British journal of nutrition103(2), 266-273. Available at: https://doi.org/10.1017/S0007114509991541. Accessed 06/03/2020.
  • Zhang, X., McGeoch, S. C., Megson, I. L., MacRury, S. M., Johnstone, A. M., Abraham, P., … & Lobley, G. E. (2014). Oat‐enriched diet reduces inflammatory status assessed by circulating cell‐derived microparticle concentrations in type 2 diabetes. Molecular nutrition & food research58(6), 1322-1332. Available at: https://doi.org/10.1002/mnfr.201300820. Accessed 06/03/2020.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.